Nästa artikel
-
Peter Salmi är utredare på Socialstyrelsen.
-
MaiBritt Giacobini arbetar som barn- och ungdomspsykiater i Botkyrka.
Premium Barn till utlandsfödda föräldrar får adhd-diagnos hälften så ofta som barn med föräldrar som är födda i Sverige. Det visar statistik från Socialstyrelsen. För dessa barn kan en utebliven diagnos medföra stora negativa konsekvenser. "Svårigheterna i skolan kan bli ännu större, och det finns ökad risk för missbruk och kriminalitet om barnet inte klarar skolan på grund av sin adhd", säger barn- och ungdomspsykiatern MaiBritt Giacobini till Special Nest.
Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat sedan 2006. År 2020 hämtade 6,6 respektive 3,4 procent av alla pojkar och flickor i åldrarna 10–17 år ut minst ett adhd-läkemedel på recept. År 2017 var motsvarande siffror 5,6 respektive 2,6 procent. Eftersom alla inte påbörjar läkemedelsbehandling efter adhd-diagnos innebär detta att fler har diagnosen. Socialstyrelsen uppskattar att 4,5 procent av flickorna och nästan 9 procent av pojkarna i Sverige hade diagnosen 2020. Det förekomme
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Autism och egenvård – åtta handfasta tips för bättre livskvalitet
- Studie: Ett av tre barn får ingen effekt av adhd-medicin
- Sveriges första PDA-konferens sätter fokus på extrem kravkänslighet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- Diagnosen PDA används trots kritik
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån