Nästa artikel

  • Tatja Hirvikoski är autismforskare och ansvarig för forskning och utveckling på enheten Habilitering & hälsa i Stockholm.

  • Journalisten Clara Törnvall är själv autistisk, har skrivit flera böcker om autism och vill lyfta fram fördelarna med specialintressen.

  • Genrebild från Shutterstock. Läsande och skrivande hör till Clara Törnvalls specialintressen.

Många personer med autism har specialintressen. De beskrivs ofta i negativa ordalag och omgärdas av missförstånd och fördomar – trots att de även innebär flera fördelar. Specialintressen kan vara stresslindrande, ge mening, underlätta inlärning, skapa en väg in i arbetslivet och öppna dörren till sociala sammanhang. Special Nest tittar närmare på frågan i samtal med den autistiska kulturjournalisten Clara Törnvall och forskaren Tatja Hirvikoski.

I sin nya ungdomsbok ”Leva med autism” vill den autistiska författaren Clara Törnvall sätta fingret på hur autistiska personer kan nå högre livskvalitet, i kontrast till alla dystra beskrivningar av livet med diagnosen. Ett av de bästa sätten för att utforska de positiva sidorna och dra nytta av styrkorna med autism är att ägna sig åt sina specialintressen.

– Jag ser specialintressen som enbart positiva. Det man lägger ner mycket tid på blir man bra på och där kan man hämta styrkor som går att använda, till exempel i skolan och arbetslivet, säger hon till Special Nest och fortsätter:

– Och det finns inget bättre än att dela sitt specialintresse med andra som har samma intresse, man kan få ut extremt mycket av att djupdyka i ett ämne tillsammans. Många autister har ett intensivt inre, vilket gör att man blir mer känslig, men det kan också kännas oerhört berikande att få dela den där intensiteten med någon. Så specialintressen är ett bra sätt att få vänner.

 

Haft fördelar av sina intressen i jobbet
Bland de autistiska ungdomarna som Clara Törnvall intervjuade under arbetet med boken fanns ett brett spann av intressen: allt från virkning och gaming till läsning och idrottande. För Clara Törnvalls egen del är läsande och skrivande ett specialintresse, vilket har varit fördelaktigt under hennes yrkesbana som kulturjournalist och författare.

– Jag har haft ynnesten att kunna förvandla mina specialintressen till mitt arbete, så jag har ingen gräns mellan mig själv, mitt arbete och mina intressen – de flyter ihop och hör samman, säger hon och fortsätter:

– Mina specialintressen varierar men grunden har alltid varit litteratur, film, musik och bild- och scenkonst. Jag snöar ofta in på olika författare, filmskapare och konstnärer i taget, den senaste var Klaus Kinski. Autism är också ett starkt specialintresse, vilket jag tror är rätt vanligt bland autister.

 

”Autister måste tillåtas vara specialister”
Specialintressen kan ibland av omgivningen felaktigt ses som smala och obetydliga, men det är en missuppfattning, framhåller Clara Törnvall. Ofta är inte specialintresset smalt, däremot kan det framstå som smalt eftersom autistiska personer tillägnar sig kunskap genom att först börja med detaljerna och sedan bygga en helhet.

– Man kanske börjar läsa om en speciell sorts vattendjur, men vidgar sig sedan successivt och börjar slutligen läsa om det land där dessa vattendjur finns. Autister är inte generalister, de är ofta specialister och ska tillåtas vara det.

 

Fokus på det negativa kan osynliggöra fördelarna
Tatja Hirvikoski är forskare vid Karolinska Institutets kunskapscenter KIND samt chef för forskning och utveckling inom enheten Habilitering och hälsa i Stockholm. Också hon är inne på att specialintressen kan föra med sig många positiva aspekter – även om starkt fixerade, begränsade och ”intensiva” intressen är ett diagnoskriterium för autism.

– Hälso- och sjukvården utgår från att autism, liksom alla psykiatriska diagnoser, är en funktionsnedsättning som medför ett lidande och ett hjälpbehov för individen. Därför blir det mycket fokus på det negativa, men de olika egenskaperna eller personlighetsdragen som i regel beskrivs som svårigheter kan såklart också innebära fördelar och styrkor. Det gäller exempelvis fokuserade intressen.

 

Dörröppnare till socialt umgänge
Enligt Tatja Hirvikoski pekar både forskning och kliniska erfarenheter på att fokuserade intressen kan ha flera fördelar. De kan lindra stress i vardagen och bidra till kunskapsinhämtning och expertis, de kan ge individen ett socialt sammanhang och – sist men inte minst – underlätta klivet in i arbetslivet åtminstone i vissa fall.

– Den sociala aspekten är viktig att komma ihåg. En hel del autistiska personer har smala sociala nätverk och önskar att hitta sammanhang där de känner sig accepterade och som en i gänget. Ofta kan sådana nätverk hittas tack vare de fokuserade intressena, exempelvis spelklubbar, studiecirklar eller föreningar.

 

Stresslindring i spåren av fördjupat fokus
Det är inte ovanligt att autistiska personer hamnar i så kallat hyperfokus – en långvarig och djup koncentration – när de sysselsätter sig med ett specialintresse. För Clara Törnvall kan detta tillstånd av intensivt fokus kännas meningsfullt och stärkande i sig, utöver att hon samtidigt gör något som hon tycker om. Tatja Hirvikoski förklarar att den som ägnar sig åt sitt fokuserade intresse nästan – omedvetet – sysslar med mindfulness.

– Vad är stress? Jo, det är en upplevelse av någon form av hot som i det moderna samhället kan vara allt från plötsliga förändringar och höga krav i vardagen till ångest inför framtiden eller ältande av negativa tankar, säger hon och fortsätter:

– Ett fokuserat intresse kan göra det lättare för individen att ta en paus och släppa katastroftankarna, i alla fall för en stund, samtidigt som hjärnan är en slags inlärningsmaskin som gör att vi känner välbefinnande när vi lär oss nya saker.

 

Kan användas i skolan
Tatja Hirvikoski betonar att det inte bara är arbetsgivare som kan ha glädje av autistiska personer som, tack vare sina specialintressen, har blivit experter inom vissa frågor. Också inlärningssituationen i skolan kan underlättas tack vare specialintresset.

– Det kan fungera som en stark motivator, exempelvis att man får läsa om det ämne som man är intresserad av på engelskan. Många elever med autism har det av olika anledningar ganska kämpigt i skolan, och då kan det kännas riktigt bra att få vara en expert inom något visst ämne som diskuteras. Detta kan stärka självförtroendet och ge en skjuts till inlärningen, säger hon.

Finns det fördomar om specialintressen?

– Ja, jag tror att neurotypiska människor ibland kan bli negativt inställda, då det kan ses som konstigt, främmande eller annorlunda att lägga mycket tid och energi inom ett område. Men då är frågan – skapar det problem? Ibland kan det förstås bli för mycket och gå ut över basala behov som sömn, rörelse och mat. Men i de allra flesta fall är specialintresset en fördel och något som inte minst föräldrarna uppmuntrar och något som skicklig personal försöker att använda.

En förutsättning för att omgivningen ska kunna dra nytta av individens specialintresse är att lyssna på autisten och inte fälla dömande kommentarer, betonar Clara Törnvall.

– Autisten vet ofta mer om sig själv och sina behov än neurotypisk personal inom vård, skola och omsorg. Sedan är ju specialistkunniga autister en guldgruva för de arbetsgivare som förstår att ta vara på deras kompetens.

 

Var tydlig med ditt behov
Även om specialintresset är ett starkt behov som lindrar stress och skapar mening, så kan det ibland vara svårt att klämma in det i vardagens strida ström av uppgifter och krav – inte minst i relationer och familjeliv. Tatja Hirvikoski menar att det kan räcka långt att fundera över vad specialintresset betyder för just dig och sedan försöka förmedla det till omgivningen, samtidigt som man kan behöva vara beredd att kompromissa ibland.

– Det kan vara viktigt att bena i intressets funktion: är det exempelvis mitt sätt att ladda batterierna efter jobbet eller få det där sociala sammanhanget som jag har saknat? Om man själv förstår varför specialintresset är viktigt, så blir det enklare att ta diskussionen med människorna i ens närhet och kanske göra kompromisser kring hur mycket man kan ägna sig åt det, säger hon och fortsätter:

– Det kan vara svårt att hitta tid till specialintresset bland vardagens ”måsten och borden”, men en tydlig rutin är ofta hjälpsam: okej, vid den och den tidpunkten kan jag ägna mig åt specialintresset mellan och efter alla hushållssysslor.

 

Förenkla tillvaron – och skapa utrymme för specialintresset
Eftersom en av Clara Törnvalls viktigaste grundregler för ett godare liv med autism är att ägna sig åt specialintressena, rekommenderar hon att man ska försöka skapa tid och utrymme genom att så mycket det bara går förenkla all markservice i vardagen.

– Sänk kraven, skaffa ett enkelt hem, skaffa boendestöd om möjligheten finns, köp hjälp med hushållstjänster om du har råd. Man behöver inte städa så mycket eller laga mat från grunden. Fokusera på det som skänker dig glädje och energi i vardagen, vilket ofta är specialintresset, säger hon.

Kategorier: 
Forskning
Annons