Lektioner i konflikthantering för en tryggare skolmiljö

Att elever ibland hamnar i konflikter och diskussioner om saker där de har olika åsikter är inget konstigt. Snarare en naturlig del i att befinna sig ett socialt sammanhang med många andra personer och också en del i formandet av sin egen personlighet. Det man däremot önskar är förstås att konflikterna förblir kontrollerade och inte eskalerar till kränkningar, våld eller utfrysningar. Då har något som skulle kunna vara en konstruktiv personlighetsutveckling i stället blivit något negativt.

I hopp om att ge eleverna på skolan verktyg att stoppa konflikter som blossar upp i tid har Medlingscentrum, som erbjuder utbildning och konsultjänster inom konflikthantering, i samarbete med erfarna pedagoger tagit fram ”Bråka smartare”. Materialet är utformat för elever i förskoleklass upp till årskurs 6 och består av förberedda lektioner i konflikthantering.

Under hösten 2016 kom det en utvidgad och uppdaterad version och en av de skolor som arbetar med materialet är Norra Ängby skolor i Stockholm.

– Jag tycker att det är ett bra koncept. Som vuxen behöver man träna på att inte lägga sig i barnens konflikter för mycket. Man ska absolut finnas där som stöd och se till att det blir bra för alla inblandade, men man behöver inte ta över utan kan låta barnen öva på att lösa konflikterna själva, säger Helén Nissling, lärare för årskurs 1-3 på Norra Ängby skolor.

Hon är noga med att understryka att det inte betyder att allt ansvar läggs på eleverna, utan att det är ytterligare ett verktyg de får med sig för att hantera konflikter.

– Man får förstås aldrig slappna av i sitt ansvar som vuxen och bör vara tydlig med vad man accepterar och inte. Men det kommer att finnas tillfällen när det inte finns någon vuxen till hands och då behöver eleverna kunna lösa konflikter på ett respektfullt sätt, säger hon och fortsätter:

– När man får större förståelse för hur andra upplever saker tror jag att det också kan öka empatin. Med det här materialet tränar eleverna sig i att förstå hur det man säger eller gör kan upplevas av andra.

Olika roller i en konflikt
”Bråka smartare”-materialet består av sex olika teman och varje tema har 1-3 förberedda lektioner med föreläsningar, gruppövningar och individuella övningar. Eleverna får bland annat öva sig på att lyssna aktivt, bli mer medvetna om känslor och uttrycka vad de känner. De får också lära sig om vilka reaktioner konflikter kan framkalla hos olika individer och fem olika konfliktstilar personifieras pedagogiskt med hjälp av bilder på olika djur. Djuren symboliserar karaktärsdrag i de roller man kan ha i en konflikt, som draken, katten eller kameleonten.

– Vi har djurbilderna uppsatta på väggen i klassrummet och kan prata utifrån dem. Om man till exempel brukar bli draken i en konflikt kan man fundera på om man hade kunnat lösa det på ett annat sätt för att inte hamna i samma situation. Hur skulle det bli om man till exempel blev en struts i stället som stoppade huvudet i sanden och lät konflikten passera?

Det handlar om att få självkännedom om vem man blir i en konflikt och djurens karaktärer hjälper till att sätta ord på det.

– Vi är alla olika och hanterar konflikter på olika sätt, så det handlar inte om rätt eller fel. Men om man märker att hur man vanligtvis agerar inte brukar bli bra kanske man kan prova att göra på ett annat sätt.

Lärarna på Norra Ängby skolor jobbar med materialet i sina klasser och i Helén Nisslings lågstadieklass har det fungerat väldigt bra. Om en konfliktsituation uppstår mellan några av eleverna kan de exempelvis använda sig av verktyget ”mini-medling” för att prata om det som har hänt.

– Det har varit en bra metod att låta barnen prata med varandra själva, med min vägledning som stöd, och komma fram till den bästa lösningen på det som har inträffat. De får berätta om vad som har hänt, vad de tyckte om konflikten, hur de kände och vad de kan göra nästa gång en liknande situation uppstår. Jag leder dem med frågor och så får de själva berätta för varandra hur de ska lösa konflikten.  

Förebyggande arbete
Då alla skolor ska jobba förebyggande mot kränkande behandling menar Helén Nissling att det kan vara bra att ha en gemensam modell att jobba efter och att det är viktigt att hitta ett koncept som fungerar för eleverna.

– För mig som lärare känns det viktigt att visa på en värdegrund, hur man pratar med varandra och hur man agerar mot varandra. Även om det här är en lugnare skola överlag så är det klart att det förekommer konflikter. Det är viktigt att man tar det på allvar och jobbar med det för barnens välmående. De ska känna sig trygga och det ska vara kul att komma till skolan.

Att se till att det råder ett bra samtalsklimat och att eleverna behandlar varandra på ett respektfullt sätt är viktigt i det förebyggande arbetet. Råder det en hårdare stämning är sannolikheten större att fler känner sig kränkta.

– Genom att hela tiden vara vaksam på vad som händer ute på skolgården och inne i klassrummen, och hjälpa barnen med verktyg att lösa spänningar som uppstår, kan man förhoppningsvis förhindra allvarligare konflikt- och mobbningssituationer.

Ett av verktygen som just kan stoppa en konfliktsituation som hade kunnat eskalera är ”konflikttrappan”. Där finns exempel på hur det kan gå till när en konflikt trappas upp.

– Man kan stanna till på de olika trappstegen och prata om hur det kan kännas där, vad man kan göra själv och vem man kan vända sig till. Det finns mycket att diskutera kring de olika stegen som många av barnen känner igen sig i, säger Helén Nissling.