-
Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik och vicerektor för lärarutbildningarna vid Linnéuniversitetet. Hon leder även forskningsprojektet EBIS.
I forskningssammanhang är detta ett ovanligt stort åtagande. De så kallade Strategiska forskningsområdena sträcker sig snarare över ett decennium än något år i taget. Två skolrelaterade projekt har fått grönt ljus från Vetenskapsrådet, och det ena lovar att ta rejält grepp om evidensbaserad ämnesdidaktik. Projektet Evidensbaserad undervisning i skolan (EBIS) – från evidens till excellens ska ledas av professorn Hanna Palmér vid Linnéuniversitetet. Även forskare vid Lunds universitet, Malmö universitet och Högskolan Kristianstad medverkar.
– Strategiska forskningsområden ger oss möjlighet att jobba över tid, som annars är ett stort problem i både svensk och internationell forskning. Det görs jättemånga jättebra studier, men det är svårt att bygga vidare på dem. Det är lite forskningens baksida, att knappt hinna börja projekt innan man måste tänka på att söka nya pengar. Men nu kan vi verkligen forska med lite lugn och långsiktigt fokus, säger hon till Special Nest.
Projektet ser ut att få 12,5 miljoner kronor under 2027 samt 25 miljoner under 2028. Chansen är stor att denna statliga finansiering kommer att hålla i sig uppemot ett decennium.
Extra fokus på matematik och naturvetenskapliga ämnen
Projektet EBIS är avgränsat till grundskolans läs- och skrivundervisning samt så kallade STEM-ämnen: naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik.
– Vi har väldigt god forskarkompetens inom dessa områden, det är rimligt att börja där, säger Hanna Palmér.
När det gäller undervisningsmetoder med tung evidens så är det ljudning (phonics) vid läsundervisning som ligger i framkant. Däremot är det inte lika välunderbyggt vad som exempelvis funkar bäst för att lära elever att skriva, och i naturorienterande ämnen återstår många frågetecken.
– Om vi tittar på undervisning i naturvetenskap finns massa bra forskning, men vi har inte kommit lika långt i evidenskedjan.
Förhoppningen är att vända problematiken kring att förhållandevis få elever väljer naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet med ett efterföljande yrkesliv inom STEM, och det finns ett ihärdigt underskott på lärare inom matematik, teknik och NO.
– Och det här löser vi inte på gymnasiet, vi måste börja tidigare genom riktigt bra undervisning i NO och matematik i grundskolan, säger Hanna Palmér.
Febrig debatt om ”bästa metodiken”
Svenska skolan befinner sig i en tumultartad tid, då elevernas prestationer dalat och många skolreformer nu väntar runt hörnet. En av de utlovade förändringarna är mer kognitionsvetenskap på lärarutbildningarna, och under debatten har kvantitativa metoder hyllats medan kvalitativ forskning har fått ta hårda smällar. Det är olyckligt, upplever Hanna Palmér, som hoppas att EBIS kan bidra till att minska polariseringen.
– Ska vi få fram evidens så behövs bra forskning med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Ska man hårdra det finns det jättedåliga både kvalitativa och kvantitativa studier. Det är inte avgörande för om studien är bra eller dålig, fastän det framställs så ibland i debatten.
5 ambitioner med EBIS
1. Skapa matematikens motsvarighet till Legilexi
Förra läsåret testades 69 procent av alla lågstadieelever med kostnadsfria läsutvecklingsverktyget Legilexi. Nu finns både ambitionen och förutsättningarna att skapa en motsvarighet för matematikämnet.
– Rent personligen har jag varit avundsjuk på att Legilexi finns, både ur lärarperspektiv men också forskarperspektiv. Legilexi har visat sig fungera väldigt väl, lärarna uttrycker att det bidrar positivt till deras undervisning, och statistiken är en biprodukt. Det är så viktigt för lärare att kunna följa att undervisningen faktiskt ger rätt utfall. Jättespännande att få göra en ”Mattelexi”, säger Hanna Palmér.
2. Vässa forskningskommunikationen
– Vi vet att det är jättesvårt med implementering, hur gör vi kunskapen spridningsbar och användningsbar även för alla som inte varit med i projektet? Jag säger ofta om min egen forskning: ”Världen blir inte så mycket bättre för att jag vet saker”. Vi måste bygga upp vägar att kommunicera evidensen, säger Hanna Palmér.
Bland annat har Skolforskningsinstitutet fått kritik för att bara nå sju procent av lärarkåren, och Statskontoret har föreslagit en nedläggning av myndigheten.
– Det är inte framgångsrikt att lärare ska leta efter forskningsresultat på massa olika ställen. Vi behöver hitta en kanal för god forskning, där hoppas vi få till ett bra samarbete med exempelvis Skolverket, säger Hanna Palmér.
3. Destillera befintlig kunskap
Det finns gott om forskning, inte minst internationellt – den kunskapen kan översättas till svensk kontext om man vrider på spakarna. Planen är att genomföra systematiska översikter och metaanalyser.
4. Ha örat mot marken
– Vad är det lärare behöver? Vilka utmaningar står lärare inför just nu? En väldigt viktig del av EBIS är att vidareutveckla kontaktnät med lärare, säger Hanna Palmér.
5. Veta när verktyget funkar – och undantagen
Det räcker inte med att ha kunnat fastslå att en viss undervisningsmetod leder till lärande, det ska även finnas svar på när, hur och för vem upplägget funkar. Inom forskningsprojektet EBIS finns kompetens inom bland annat specialdidaktik och flerspråkighet.
– Det finns undantag, då vill vi känna till dem också – i alla klassrum sitter individer som är unika. Undervisningen ska utvecklas för att kunna möta en mångfald av olika elever, säger Hanna Palmér.
Och vägen till evidens är en lång, lång trappa.
– Kan man skruva på det här sättet att gå från den lilla fallstudien till den stora randomiserade kontrollerade studien? Vi kommer beforska vår egen evidensmodell och fråga oss om det finns metodologiska saker att jobba på, säger Hanna Palmér.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Allt mer fokus på samspelet mellan funktion och miljö vid autism och adhd
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- ”Fritids kan fånga upp sårbara barn – men förutsättningarna är dåliga”
- Nytt forskningsprojekt – skapa ”Mattelexi” ett av målen
- Andelen personer med IF har minskat kraftigt inom autismgruppen
- 10 märkliga saker neurotypiker gör
- Specialintressen vid autism – 8 lästips