”Testar man kunskaperna, så har det visat sig att de sitter bättre”

Vid första anblick kan det verka som att adhd-hjärnan har dåligt minne. Instruktionerna till skoluppgiften försvinner poff, varken skrivregler eller multiplikationstabeller tycks fastna. Då kan det vara en tröst att veta att det är arbetsminnet och uppmärksamheten som är problemet, medan själva minnet har samma kapacitet och potential som en neurotypisk hjärna.

Göran Söderlund är professor i specialpedagogik, hans tillvaro utgörs ofta av att undervisa lärare i specialpedagogik med inriktning mot neuropsykologi. Han har också en doktorsexamen i psykologi och intresserar sig särskilt för hur elevens minne fungerar.

– Många med adhd presterar sämre på enkla minnestest för att de inte har kapacitet att hålla kvar saker i huvudet, helt enkelt. Och när dopaminet är lågt blir nästan all yttre stimulering ungefär lika intressant: oj, en brandbil åkte förbi, något föll ner i golvet, Lisa sa någonting. Och sen de här jäkla skärmarna. Alla sårbarhetsfaktorer drabbar den med adhd mycket, mycket mer, säger Göran Söderlund.

En annan starkt bidragande faktor till att kunskapen inte verkar fasta i minnet är sömnproblematiken som är överrepresenterad vid adhd och autism.

– Om man ska konsolidera minnet, så måste man sova.

Menar att memorering är viktigt, trots Google
Först, en kort summering av de breda penseldragen som just nu präglar svensk skola. Konsten att memorera och redogöra kunskap har bleknat från läroplanerna och betygskriterierna, i stället har elever uppmanats att söka sin egen kunskap och utveckla resoneringsförmågan – vilket har sågats på breda fronter de senaste åren. Konsensus växer om att elevens hjärna inte är mogen för dessa krav.

Göran Söderlund hör till kritikerkåren, som vill att faktainlärning får ett uppsving. Han liknar minnesbanken med ett förråd med prylar och erfarenheter (såsom ordförråd eller multiplikationstabell) som du kan plocka fram för att lösa problemet med bibehållet flyt, i stället för att ödsla frontallobens begränsade kapacitet på att googla svar på enkla frågor.

– Och internet är ju som ett bibliotek, fast böckerna ligger slängda i en hög på golvet. Det blir ett jäkla letande, det blir extremt ineffektivt, och nivån på det skrivna blir förstås därefter. AI kan punkta upp det viktigaste, vi slipper tänka och lär oss ännu mindre. Att tänka är träning för hjärnan, som kan ses som en muskel, säger han.

Ger lärare grundkurs i hur minnet funkar
Under 2025 publicerades hans bok Allt en lärare behöver veta om hjärnan och minnet.

– Att lära sig litegrann om hjärnans och minnets funktionssätt underlättar för dig när du ska planera din undervisning, konstaterar Göran Söderlund.

Möter du lärare som lägger armarna i kors och säger ”jaha, så nu ska jag tydligen vara hjärnforskare också”?

– Vid Göteborgs universitet är kurserna stora, 120 studenter. Innan föreläsningen säger jag ”nu får ni hålla er hårt i sätena, för nu kommer ni få höra saker ni inte hört förut, som går tvärtemot vad de flesta lärare säger”. Men de tycker det är skitkul och superintressant. Mina kollegor däremot, som såg mina presentationer med bilder på hjärnan och dopamin … det är som om antikrist har kommit.

Kognitionsvetenskapens inträde i skolvärlden är något som Göran Söderlund tar emot med öppna armar. Han instämmer i bilden av ett pågående skifte i skolforskningsvärlden, som i grova drag handlar om att kvantitativa metoder får större plats inom forskningsfältet som länge dominerats av kvalitativ tradition. Special Nest har tidigare rapporterat om dess förhoppningar och farhågor.

– Problemet är att det finns en stor dominerande grupp som vill ha kvar det som varit, för de har investerat hela sin forskarkarriär i hermeneutiska kunskaper. Inom psykologin fanns en stor dominans av psykodynamiska och freudianska teorier, på tidigt 2000-tal kom man på att det fanns metoder som kunde genomföras på fem veckor som har mätbar effekt. Det blev bokstavligt talat slagsmål på konferenser. Så det här skiftet kommer inte ske smärtfritt, säger Göran Söderlund.

Han tror att elever med npf-diagnoser kan bli vinnare i den pågående omvälvningen.

– Alla dessa nya utredningar med ny lärarutbildning, nya kursplaner och nytt betygssystem – det är hög tid. Man måste ta hänsyn till biologin men många blir provocerade av det, och det finns vissa biologiska aspekter av adhd som inte går att prata bort.

Minnet maxas med testbaserat lärande
Göran Söderlund menar att det är lätt för lärare att underskatta vilka krav som ställs på elevens minnesförmåga under en vanlig lektion, exempelvis när det är dags för instruktioner.

– Som lärare har du en bild av projektet som ska ske, och läraren har gjort det här 20 gånger förut. Men när du får höra detta för första gången, och får fem instruktioner, så kommer du ihåg den första, i bästa fall den andra. Men läraren kanske tror att eleverna inte har lyssnat.

Göran Söderlund är dock tydlig med att han inte vill precisera hur minnesvänlig didaktik kan se ut i praktiken.

– Det vore förmätet av mig som kognitiv psykolog att berätta exakt hur olika lärare ska undervisa eftersom det varierar mellan ämnen.

Däremot lyfter han faktumet att så kallat testbaserat lärande är välunderbyggd metodik när det gäller att få kunskap att fastna i minnet. Han har ägnat ett underkapitel i sin bok åt just testbaserat lärande, som handlar om att elever i olika former får hämta kunskapen ur minnet.

– Testar man kunskaperna, så har det visat sig att de sitter bättre. Minnet är en biologisk process: Det bildas ett protein i hjärnan och en nervbana växer till och blir lite starkare. Metaforiskt brukar man säga att man trampar upp en stig, går man den många gånger blir den ganska bastant. Ett minne är en permanent förändring av hjärnans funktionssätt.

”De säljer ut de lågpresterande eleverna”
Till vardags är Göran Söderlund verksam vid en norsk högskola och står därför med fötterna i två skolländer. Han menar att Sverige sticker ut med ombytligheten.

– I Norge används en läroplan från 2020, den svenska läroplanen är från 2022 men bläcket hann knappt torka innan en utredning om en ny läroplan tillsattes i december 2023. Nu börjar diskussionen långsamt föras i Norge, att det pratas om evidens: Om man påstår att något är bra, så ska man också kunna bevisa att eleverna lär sig.

Det givna aktuella exemplet är åren där helordsläsning fått breda ut sig trots att ljudningsmetoden är den mest effektiva läsundervisningen, med tung evidens bakom sig. Göran Söderlund lyfter en undersökning från kampanjen Rätten till utbildning, som visar att 58 procent av eleverna med npf inte uppnår gymnasiebehörighet. Svenska är kärnämnet där npf-elever kraftigast överrepresenterar andelen underkända betyg. Göran Söderlund skräder inte orden.

– De säljer ut arbetarklassen, de säljer ut de lågpresterande eleverna, för att de får metoder som är icke brukbara. Föräldrarna har ofta samma problem, så skolan måste verkligen kliva in och hjälpa barnen som behöver stöd. De som har bra stöd hemifrån med akademikerföräldrar löser uppgifterna hjälpligt, och klarar sig jättebra oavsett metod.

Just nu sitter han i skrivstugan apropå detta. En bok om adhd och dyslexi håller på att ta form, i samarbete med en dyslexiforskare.

– Den handlar om att knäcka läskoden. När man körde den här helordsavkodningen så fick man många dyslektiker och ingen fattade varför. För de flesta går det bra oavsett metod, men det finns en grupp som behöver träna tio–tjugo gånger mer än klasskamraterna för att fixa det här – men har inte fått göra det. Och så blir de dömda till livslång dyslexi och krympt arbetsmarknad. Att nästan 60 procent av eleverna med npf inte klarar skolan bär syn för sägen.