”Inte ovanligt att dyskalkyli ifrågasätts öppet”

Trots att dyskalkyli kan få genomgripande konsekvenser både under skolgången och senare under vuxenlivet är diagnosen fortfarande förhållandevis okänd, inte minst jämfört med den mer kända kusinen, dyslexi. Det berättar Jonas Walfridsson, som är logoped, föreläsare och en av landets ledande experter inom räknesvårigheter.

– Dyskalkyli är underforskat, man brukar säga att det går sju vetenskapliga artiklar om dyslexi på en vetenskaplig artikel om dyskalkyli. Det senaste decenniet har dock det stora avståndet minskat något, säger han till Special Nest.

Fler söker utredning
Att medvetenheten kring dyskalkyli har börjat öka märks på utredningssidan. Jonas Walfridsson arbetar sedan tretton år tillbaka med dyskalkyliutredningar på Danderyds sjukhus – och remissinflödet har ökat rejält under den tidsperioden.

– När jag började var väntetiden tre månader, idag ligger den på 12–18 månader. Ett skäl till det är att utredningar av räknesvårigheter och dyskalkyli inte ingår i många regioners vårdutbud, och därför söker sig många från övriga landet till oss.

Vanliga tecken på räknesvårigheter
Många har kämpat med matten på ett eller annat sätt, och en rapport från Skolverket indikerar dessutom att faktorer som motivation, självförtroende och intresse är särskilt viktiga inom matematiken. Men eleverna med dyskalkyli möter barriärer tidigt, inte minst med att lyckas befästa enklare talfakta trots ihärdig övning.

– För många går det långsamt och det kan också bli fel i ganska hög utsträckning. Allt som oftast räknar man stegvis på fingrarna istället för att kunna ta "hopp" över flera eller falla tillbaka på enklare huvudräkning, säger Jonas Walfridsson.

Påverkan både i skolan – och under vuxenlivet
Konsekvenserna kan bli digra, inte bara för kunskapsinhämtningen inom matematik. Problemen kan spilla över på måendet och självbilden, konstaterar Jonas Walfridsson som har noterat en återkommande fråga hos de barn och vuxna som genomgår utredningar för dyskalkyli: antingen så är jag korkad och dum, eller så har jag dyskalkyli.

– Många vuxna som jag möter är uppgivna, och det blir lite som att en sten faller från deras bröst när de får en förklaring till de här svårigheterna. Men uppgivenheten kan även gälla elever i skolan, eftersom problemen tidigt kan sätta sig på självförtroendet och därför växer sig större än vad de behöver vara.  

På samma sätt som läs- och skrivsvårigheter kan få påverkan i vuxen ålder, så kan i synnerhet oupptäckt dyskalkyli sätta en illavarslande snöboll i rullning senare i livet.

– Vissa kör fast på olika utbildningar utan att förstå varför, andra får problem med privatekonomin, och det kan ofta vara på den vägen som man för första gången har hört talas om diagnosen, säger Jonas Walfridsson och fortsätter:

– Tidsuppfattning, lokalsinne, att lära sig analog klocka, att förstå räntesatser, att veta vad som kan ses som billigt respektive dyrt – allt det kan vara svårare att få kläm på och potentiellt få stora konsekvenser.

Elever går ofta under radarn
Ett problem i sammanhanget är att dyskalkyliutredningar ofta initieras sent i skolgången, i regel betydligt senare än utredningar för exempelvis adhd och dyslexi. Jonas Walfridsson ser flera potentiella förklaringar till denna eftersläpning. En förklaring är som sagt att dyskalkyliutredningar inte ingår i det ordinarie vårdutbudet inom många regioner, vilket bland annat hänger samman med låg tillgång på logopeder med kompetens inom området.

– Dyskalkyli ligger lite inom logopedins utkant, det är inget som man lär sig på utbildningen utan det är ett område som man själv måste förkovra sig inom som yrkesverksam. Det gör att rätt få logopeder har kunskapen att utreda dyskalkyli.

En annan bidragande faktor bakom eftersläpningen är seglivade missuppfattningar om dyskalkyli, inte minst inom skolans värld där problematiken är mindre erkänd än dyslexi.

– Blivande matematiklärare får i allmänhet inte med sig någon kunskap om dyskalkyli under sin utbildning, varför det förstås blir svårt att tänka i dessa banor när de möter elever som kämpar med den mest grundläggande matematiken. Däremot har vi på Logopedkliniken glädjande nog mottagit förfrågningar från speciallärarutbildningar om att föreläsa om diagnosen, säger han och tillägger:

– Det finns också traditionellt sett en matematikdidaktisk inställning där man tillskriver undervisningen oproportionerligt stor betydelse i förhållande till individens förutsättningar, vilket indirekt ifrågasätter svårigheternas existens.

Tidig upptäckt – och tidigt stöd
Att upptäcka dyskalkyli tidigt är viktigt, men medför en balansgång. En tidig upptäckt kan bli kontraproduktiv om stödet uteblir och elever tänker: ”det är ingen idé att försöka”.

– Men alla kan utveckla sina mattekunskaper med rätt hjälp och stöd, och det gäller även elever med dyskalkyli, konstaterar Jonas Walfridsson och fortsätter:

– En utbredd uppfattning är att grunderna måste sitta, exempelvis taluppfattning, innan man kan gå vidare till annan matematik. Men jag tycker att det är ett onödigt hierarkiskt synsätt: många med dyskalkyli blir aldrig riktigt flytande i sin räkneförmåga – men det ska inte hindra andra moment, som problemlösning.

Dyskalkyli och npf
Tidigare forskning visar att dyskalkyli ofta förekommer ihop med andra närliggande tillstånd, som adhd, autism och dyslexi. Det tror Jonas Walfridsson också kan bidra till att räknesvårigheter har hamnat i skymundan av diagnoser som är mer i ropet.

– Det kan också ibland vara svårt att veta exakt vad som är vad. Kan svårigheterna att lära sig multiplikationstabellerna i själva verket ha en språklig grund, då inte heller glosorna sätter sig? Eller kan uppmärksamhetssvårigheter ställa till det i matten?

Han fortsätter:

– I en vetenskaplig artikel uppskattas att förekomsten av dyskalkyli bland individer med adhd ligger i häradet 17-66 procent, vilket tydligt visar hur svårt det kan vara att särskilja närbesläktade tillstånd och när det ena övergår i det andra. Därför är det viktigt med grundliga utredningar.

Bredare definition bäddar för fler diagnostiserade
Snart väntar en stor förändring på dyskalkyliområdet, i och med att Världshälsoorganisationens klassifikation av tillstånd och sjukdomar, ICD-11, ska börja gälla i Sverige. I korthet använder den en bredare definition av räknesvårigheter jämfört med den föregående klassifikationen, ICD-10, som har varit rådande ända sedan 1994.

– En skillnad är att i den förra versionen kännetecknades dyskalkyli av stora problem med de fyra räknesätten, men ICD-11 fångar också omotiverat stora inlärningssvårigheter i ett något bredare spektrum av matematiska färdigheter. Mycket tyder därför på att fler kommer att rymmas inom diagnosen räknesvårigheter/dyskalkyli inom ICD-11, när svårigheterna med grundläggande räkning inte behöver framstå som större än matematikfärdigheterna i stort.

Uppsving för kunskapen om dyskalkyli – om än långsamt
Ett annat tecken på att medvetenheten om dyskalkyli håller på att öka är att Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus allt oftare får förfrågningar om att föreläsa på olika universitetsutbildningar, men också för skolor och utbildningsförvaltningar.

Detta, i kombination med ICD-11:s inträde i Sverige, gör att Jonas Walfridsson är försiktigt positiv inför att dyskalkyli kommer att få ökad status längre fram – till gagn för de berörda eleverna.

– Men det kommer såklart att ta tid, till exempel är det inte ovanligt att dyskalkyli mer eller mindre öppet ifrågasätts inom olika matematikdidaktiska publikationer. Ett problem är förstås att diagnosen är heterogen, och att diagnoskriterierna precis som för många andra diagnoser enbart är en beskrivning av symptomen – inte vad de beror på. Men vad jag sett är ICD-11-klassifikationen välformulerad och förhoppningsvis kan den bidra till att tydligare synliggöra räknesvårigheter.