Bornholmsmodellen bäddar för bra start på läsningen

Du kliver in i en förskoleklass där undervisning enligt Bornholmsmodellen pågår. Ungefär tio barn sitter i en cirkel på golvet. Strukturen är tydlig. Tre lekar, som tar ungefär fem minuter vardera i anspråk, står på agendan i dag och leds av förskolläraren. Barnen har samlats för dessa lekar ungefär samma tid dagligen, månad ut och månad in. Lekarna är återkommande, vilket gör att eleverna med särskilda behov får bättre chans att lyckas hänga med. Språklekarnas svårighetsgrad har ökats successivt, grunden lades med lyssnandelekar samt rim och ramsor. Just den här gruppen har tagit sig upp till den bildliga tredje våningen, där det är dags för lekar med meningar och ord. På våning fyra väntar språklekar om stavelser, därefter är det dags att hitta ljud i ord, och den översta sjätte våningen består av att dela upp och sätta ihop fonem. På så vis sätts en god grund inför resten av läs- och skrivundervisningen.

Startade med nestorns forskningsprojekt
Du behöver spola tillbaka till 1985 för att hitta metodikens ursprung. Danska sexåringar på Bornholm fick en stunds dagliga språklekar under ett läsår, forskningsprojektet leddes av professor Ingvar Lundberg. Två kontrollgrupper på Jylland och Fyn ingick, som fick sedvanlig undervisning. Tester före och efter interventionen visade att barnen som fått språklekar ökade sin fonologiska förmåga rejält, vilket bäddar för en lyckad start på vägen mot läs- och skrivkunnighet. Allra störst effekt uppmättes hos barnen som i de inledande testerna uppvisade varningstecken för läs- och skrivsvårigheter.

Sedan dess har det så kallade Bornholmsprojektet blivit en klassiker i forskningsfältet, och majoriteten av Sveriges förskollärarstudenter stöter på metodiken under studietiden.

Ingrid Häggström hjälpte modellen att korsa Öresund, år 1994 publicerade hon den svenska bearbetningen av dessa danska språklekar.

– Bornholmsmodellen är väldigt strukturerad, och det är detta som gett det goda resultatet. Vi utvecklar hela språket, speciellt den fonemiska medvetenheten. Barnen får utveckla förmågan att skifta uppmärksamheten från språkets innehåll och innebörd, till språkets form, förklarar Ingrid Häggström.

När Ingrid Häggström var nybakad lärare på 70-talet minns hon hur den tidiga läs- och skrivundervisningen började med att eleverna skulle lyssna på beståndsdelarna i ett kort ord, såsom ”sol”. Svårighetsgraden var dock för hög och flera elever riskerade att få sinkat självförtroende.

– Jag minns så klart hur några pojkar i min klass inte förstod vad jag menade, när jag ställde frågor om hur orden låter i början och i slutet. Nu efteråt, med kunskapen jag har i dag, så förstår jag precis vad de här pojkarna skulle behövt – att ta tid på sig för att klara skiftet från innehåll till form.

Finns uppemot 75 olika språklekar
Forskningen har fyllts på under decennierna som förflutit sedan ursprungliga Bornholmsprojektet. En uppmärksammad avhandling från 2019 följde upp åländska elever som i förskoleåldern fått ägna sig åt Bornholmsmodelles språklekar. Elevernas avkodning och läsförståelse testades och mätbara positiva effekter hängde med ända upp i nionde klass. Andra studier har bekräftat Bornholmsmodellens effektivitet, dess systematik, struktur och lekfullhet pekas ut som framgångsfaktorer. Den lärare som jobbar med modellen får en tydlig manual att följa under hela läsåret för förskoleklass samt första åtta veckorna i ettan. Uppemot 75 olika språklekar finns inom Bornholmsmodellen med tillbehör såsom bildkort, bokstäver och digitala spel i app och på webb. Dessa bäddar för att eleven ska lyckas med ljudningen, alltså att koppla ihop enskilda språkljud och bokstäver. Phonics, som det också kallas, är sannolikt forskningsfältets bäst granskade område.

– Den fonologiska medvetenhetens betydelse för den första läsningen, att ta klivet till att knäcka läskoden, det är egentligen färdigbeforskat nu. Alla elever måste ha uppnått en viss medvetenhet om våra språkljud för att sen förstå kopplingen mellan bokstäverna och språkljuden, säger Ingrid Häggström.

Svagaste eleverna gynnas mest av insatsen
Klart är också att det är elever med språkliga sårbarheter, exempelvis autism eller språkstörningar, som gynnas mest av ett tidigt fokus på språklig medvetenhet och phonics. Under de dagliga språklekarna är det viktigt att varje barn ska svara, så barnen som har det lite kämpigt med språkutvecklingen inte försvinner i mängden. Om resurserna finns är det ibland klokt att dela in barnen i ännu mindre grupper, menar Ingrid Häggström.

Hon understryker också vikten av att förskolläraren har en tydlig bild av var eleverna befinner sig i sin språkutveckling. Från och med hösten 2026 har det blivit obligatoriskt att använda kartläggningsmaterial såsom Hitta språket, som en del av läsa-skriva-räkna-garantin. I svallvågorna av den så kallade svenska läskrisen har just phonics lyfts fram som ett oumbärligt verktyg, där helordsläsningen får kliva åt sidan. Ingrid Häggström välkomnar uppgörelsen.

– Den är absolut nödvändig. Jag har jobbat inom lärarutbildning och de måste få med sig denna kompetens för att möta eleverna – att vara lärare är ett väldigt avancerat arbete.