Vilken bra fråga du ställer! Det är säkert många som går omkring med samma fundering så jag ska försöka ge dig en presentation av begreppen. Vill du läsa och lära mer så finns det många bra artiklar här på Special Nest som beskriver styrkor och begränsningar när det kommer till funktionerna. Se faktaruta för exempel.
När man pratar om funktioner som är påverkade vid autism och adhd så menar man till exempel begreppet exekutiva funktioner som är ett samlingsbegrepp på en mängd förmågor. Här ryms till exempel förmågor som planera och organisera, hålla information i minnet och lära av erfarenheter.
Theory of mind innebär förmågan att förstå andras inifrånperspektiv och hur man själv uppfattas av andra. Alltså den föreställningsförmåga som är grunden för en ömsesidig social kommunikation och förståelsen för det sociala samspelet.
Central koherens handlar om hur vi uppfattar det andra förmedlar som information med kroppsspråk och ansiktsuttryck.
Och hur vi bearbetar, tolkar och hanterar sinnesintryck hamnar inom funktionen perception.
Styrkor och utmaningar
Dessa funktioner kan på olika sätt vara påverkade vid autism och adhd. Antingen i kombination eller enskilt. De kan också yttra sig som både begränsningar och styrkor. Det innebär att det kan finnas enorma styrkor att ta tillvara och bygga på inom en viss funktion som till exempel förmågan att se detaljer i en helhet eller ett perfekt bildminne. Däremot är det enormt begränsande att inte kunna tolka kroppsspråk, något som ofta är en förutsättning för att kunna tolka samtal korrekt och framförallt ha en chans att förstå skämt och kanske ironi.
Svårigheter i ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga är det som främst kännetecknar autism medan kärnsymptomen i adhd är svårigheter med impulskontroll, uppmärksamhet och en aktivitet över det normala. Symptomen kan förekomma var och ett för sig eller tillsammans. Det man pratar om när en individ har svårt med dessa symptom är vilka funktioner som påverkas.
Miljö och krav påverkar
Miljön vi vistas i, hur vi blir bemötta och vilka krav som ställs kan påverka förmågan att prestera. Så är det för alla oavsett diagnos eller inte. Men har du npf så har du redan en sårbarhet som också bidrar till att det blir extra svårt att prestera i olika sammanhang där olika stimuli till exempel påverkar perceptionsförmågan. Ibland nämns det då som om förmågorna är förlorade eller inte finns. Så är det naturligtvis inte riktigt. Ofta finns förmågorna där om de är inlärda och personen vet vad som förväntas men situationen, miljön och kraven är kanske alldeles för komplicerade för individen. Då kan det innebära att hen inte kan visa sin förmåga i sammanhanget och istället kanske låser sig, agerar ut eller visar ett annat inte funktionellt beteende för sammanhanget.
Det handlar helt enkelt om att tydliggöra, förklara skeenden och sammanhang, kompensera för ojämna funktionsförmågor och ligga steget före genom att svara på de frågor som individen inte själv ställer men absolut behöver svar på.
Det här är det otroligt viktigt att skolans personal har koll på, för det är inom dessa konkreta områden vi pedagoger ska arbeta så att vi kompenserar för de brister som finns i funktionen och förmågan får möjlighet att visa sig.
Linda Hallberg, Specialpedagog
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Hon är mamma till fyra barn med npf-diagnoser
- White noise hjälper barn med adhd att fokusera på skoluppgifter
- Detta innebär autistisk utbrändhet: ”Tyvärr väldigt vanligt”
- Så fungerar adhd-medicin
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Fel att koppla avsaknad av theory of mind till autism: "Grov förenkling av gammal forskning och stigmatiserande"
- Så här funkar WISC-testet