Nästa artikel

  • För den som har dyslexi kan vardagen underlättas mycket med rätt hjälpmedel, exempelvis inlästa läroböcker, anpassade provsituationer och en dator med rättstavningsprogram och talsyntes.

  • "Det är bra att börja med att prata med barnet eller ungdomen om vad som känns viktigast och börja med det. Om man försöker göra alla anpassningar på en gång kan det bli rörigt", säger logopeden Sofia Grunér. 

Hur går det egentligen till när vardagen ska anpassas efter att man har fått en dyslexidiagnos? Special Nest har pratat med logopeden Sofia Grunér om allt från utredning till anpassning med hjälpmedel som talsyntes, rättstavningsprogram och smarta appar.

För den som har dyslexi, det vill säga specifika läs- och skrivsvårigheter, kan skolan och vardagen i stort vara en utmaning. Att klara av att utföra prov och tester på tid, skriva av lärarens anteckningar på tavlan eller att utsättas för situationer som högläsning i ett klassrum är ofta plågsamt. Men det finns hjälp att få och med rätt hjälpmedel kan vardagen anpassas en hel del för att underlätta.  

– Oftast är det skolan som fångar upp de barn som ligger under den förväntade nivån i läs- och skrivförmåga men ibland kan det vara föräldrarna som har sett att det finns svårigheter och påtalat det. Vi får då en remiss från skolan och kallar till utredning, säger Sofia Grunér, legitimerad logoped på Logopedbyrån Dynamica som har 22 mottagningar i Stockholms län.  

Är man under 18 år och bor i Stockholm är det kostnadsfritt att göra en dyslexiutredning och få hjälpmedel förskrivna oberoende om det sker hos privata logopeder eller inom landstinget, eftersom privata aktörer har avtal med landstinget. Men hur det här ser ut kan variera beroende på var man bor i landet. En utredning brukar ta ungefär tre till fyra timmar i pass om 30-40 minuter med rast emellan. Om behov finns kan den också ske vid uppdelade tillfällen.

Utredningen inleds med ett samtal med vårdnadshavaren och barnet om hur det har sett ut med läsning och skrivning. Därefter utför logopeden en rad tester, barnet får bland annat läsa högt och tyst och då både riktiga och påhittade ord.

– Påhittade ord använder vi för att se hur lästekniken fungerar när man aldrig har kunnat öva på orden innan. Vi tittar också på bland annat skrivning, stavning, hörförståelse, ordförråd och hur man uttrycker sig muntligt. Sen tittar vi på bakomliggande faktorer som kan spela in, till exempel fonologisk förmåga, det vill säga hur man lyckas höra de olika språkljuden som bildar ordet, säger Sofia Grunér.

 

Skilja på träning och kunskapsinhämtning
Om resultatet är tydligt redan vid utredningstillfället kan logopeden ofta meddela hur det ser ut då, annars kan vårdnadshavarna få besked på telefon före återkopplingsmötet på skolan om de vill det.

– Att vi åker ut till skolan var ett önskemål som kom från landstinget, det gör att fler från skolans personal kan vara med vilket är väldigt bra. Dessutom är förstås eleven och vårdnadshavare med. Vi meddelar resultatet från utredningen men huvuddelen av mötet handlar om hur man kan gå vidare, vilka anpassningar som är aktuella och vad man kan göra för att underlätta för eleven, säger Sofia Grunér och fortsätter:   

– Vi informerar om möjligheter som finns men är inte pedagoger så sedan får lärarna fundera på hur de bäst kan omsätta det i praktiken och anpassa individuellt efter eleven.

Vilka anpassningar kan det handla om?

– Dels handlar det om att skilja på träning och kunskapsinhämtning så mycket som möjligt, så att man tränar på läsning och skrivning vid specifika tillfällen. Man ska till exempel inte träna läsning med läroböckerna utan då fokusera på kunskapsinhämtning genom att exempelvis lyssna på inlästa böcker. Sedan kan det handla om anpassningar vid prov, man kan exempelvis göra dem muntligt eller få längre tid på sig.

En annan anpassning gäller lärarens anteckningar framme vid tavlan. Många som har dyslexi kan tycka att det blir bökigt att skriva av anteckningarna, eftersom man då både ska läsa, skriva och lyssna.

– Då får man diskutera hur det går att lösa på bästa sätt, det kan till exempel vara att fota av tavlan, spela in eller få anteckningar av läraren, säger Sofia Grunér.

När återkopplingssamtalet är gjort lämnar logopeden över ansvaret till skolan, men man kan komma tillbaka med frågor kring hjälpmedel och logopeden följer också upp användningen av de datorprogram de själva förskriver.

 

”Det är väldigt individuellt”
Hur det går det till med förskrivning av hjälpmedel varierar som sagt mellan landstingen. I Stockholm kan en logoped eller arbetsterapeut förskriva hjälpmedel till hemmet och skolan ansvarar för de hjälpmedel som behövs i skolan, exempelvis en dator med rättstavningsprogram och talsyntes som kan läsa upp text.

– Vi har en utprovning av hjälpmedel efter utredningen där vi visar vilka hjälpmedel som finns och vilka som kan passa utifrån resultaten. När det exempelvis gäller talsynteser finns olika varianter att välja bland.

Vad brukar ni rekommendera att barn som precis fått din dyslexidiagnos behöver?

– Det är väldigt individuellt. Det är bra att börja med att prata med barnet eller ungdomen om vad som känns viktigast och börja med det. Om man försöker göra alla anpassningar på en gång kan det bli rörigt.

Exempel på andra hjälpmedel är en så kallad läslinjal som gör att man kan följa med i texten lättare, den funktionen finns också inlagd i en del talsynteser och fungerar då som att det läggs ett filter på texten där bara just det man läser syns. Det finns också olika pennor, exempelvis Echo Smartpen, som har en inspelningsfunktion så att man kan peka på en anteckning och få den uppläst.

– Något som är väldigt populärt är alla appar som finns. Det finns appar som gör allt möjligt, som att läsa upp text, skriva det man säger, de man kan fota av en text med och sedan få den uppläst samt många olika träningsappar där man till exempel kan träna läsning och stavning.

Med det stora utbud av appar som finns kan det vara svårt att hitta rätt men då rekommenderar Sofia Grunér bloggen Logopeden i skolan för tips och råd.

–  Vi har också mycket tips och instruktionsfilmer gällande appar på vår hemsida och arrangerar appkurser man kan gå för att lära sig mer. I många kommuner finns också skoldatatek som har bra koll på både datorprogram och appar och kan hjälpa till. Ett annat bra tips är ”DysseAppen” som har tagits fram av Föräldraföreningen för dyslektiska barn, där finns en massa smarta tips via filmer de har gjort, säger Sofia Grunér.

Logopedbyrån Dynamica tipsar om appar:

Android: http://www.logopedbyran.se/artikelkategorier/appar-for-android/

Iphone och Ipad: http://www.logopedbyran.se/artikelkategorier/appar-for-iphone-och-ipad/

DysseAppen: http://www.logopedbyran.se/kunskapsbank/dysseappen/

 

Läs också:

Unik app för personer med dyslexi

 

DyssePodden görs av Föräldraföreningen för dyslektiska barn. I ett av avsnitten medverkar Sofia Grunér och berättar om hur en dyslexiutredning går till: http://www.fdb.nu/material/dysseapp/dyssepodden/

Kategorier: 
Hjälpmedel
Annons