Efter larmen om missförhållanden – hon jobbar för att stärka LSS-personalens kunskap: "Tvångsåtgärder ska inte förekomma"

Larmen om missförhållanden på LSS-boenden har varit en återkommande följetong i medierapporteringen under de senaste åren. 2023 genomförde Inspektionen för vård och omsorg, IVO, en omskriven undersökning där de fann brister i 80 av de 90 granskade gruppbostäderna för personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning. I hela två tredjedelar av verksamheterna användes otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder, exempelvis fasthållning, inlåsning och avlyssning. Något år tidigare, 2021, hade en uppmärksammad kartläggning från Socialstyrelsen visat att en betydande andel av personalen på LSS-boenden saknar grundkompetens inom vård och omsorg.

Välkommet kompetenscentrum slår upp portarna
Det är upprinnelsen till att Socialstyrelsen för ett par år sedan fick i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism, med fokus på just LSS-verksamheter. Malin Carlson, som har jobbat inom funktionshinderområdet sedan 1980-talet, leder arbetet med det nya centret. I mars 2025 påbörjades uppdraget att förbereda för kompetenscentrumet och när Special Nest når henne ett år senare för en intervju är aktiviteten hög.

– Förra året låg fokus framför allt på att påbörja dialoger med intresseorganisationer, forskare, myndigheter och andra aktörer. Samverkan kommer vara helt avgörande för att vi ska lyckas med uppdraget.

Det nationella kompetenscentrumet huserar på Socialstyrelsens huvudkontor i centrala Stockholm, rent organisatoriskt är centret placerat inom avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten och enheten för frågor om funktionshinder.

– Centrumet består inte av ett stort kansli med många anställda, tanken är att vi under arbetets gång ska koppla på kompetens från Socialstyrelsens olika enheter och avdelningar, beroende på den aktuella frågan, förklarar Malin Carlson.

Ska sprida kunskap och jobba för ökad kompetens
I slutet av 2025 och början av 2026 anordnade kompetenscentret dialogmöten med 140 kommuner, med syftet att försöka ringa in vilka behov som finns, vilken kunskap som centret ska fokusera på och hur den på bästa sätt kan förmedlas till LSS-verksamheterna.

– Dessa dialoger med verksamheterna om deras behov och hur centrumet kan vara till nytta är en viktig grund och kommer att vara utgångspunkten för vår aktivitet närmaste tiden och åren. Det kan till exempel handla om riktade kompetenshöjande insatser. Arbetet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och verksamheterna önskar stöd som ska vara enkelt att använda och som kan bidra till att kunskapen används i praktiken.

I siktet: Få bort tvångs- och begränsningsåtgärder
Den övergripande målsättningen är alltså att stärka LSS-personalens kunskap och på så sätt bidra till minskat användande av tvångs- och begränsningsåtgärder. Detta sker mot bakgrund av sambandet mellan sådana åtgärder och kompetensbrist – ett samband som IVO lyfte i sin rapport från 2023:

”Om ledning och personal saknar kompetens att förebygga och undvika situationer där det uppstår frustration för brukarna ökar risken för att de istället använder oproportionerliga och eskalerande begränsningsåtgärder, det vill säga åtgärder som inte svarar mot brukarnas individuella behov”, konstaterade IVO.

– Tvångs- och begränsningsåtgärder ska inte förekomma, och det är tydligt att det finns en koppling till dels grundläggande kunskap om autism och intellektuell funktionsnedsättning, dels kunskap om hur man ska hantera utmanande och komplexa situationer, säger Malin Carlson.

 Det räcker heller inte med att bara ha teoretisk kunskap och förståelse, menar hon. Personalen måste veta hur den kan jobba förebyggande för att undvika utmanande situationer och sedan hur den kan agera om de väl har uppstått.

– I annat fall ökar risken tyvärr för ett bemötande med tvångs- och begränsningsåtgärder, säger hon och fortsätter:

– Ett av de behovsområden som verksamheterna lyfte i dialogmötena var mer kunskap och stöd kring att bemöta individer med komplexa behov i livets olika skeenden och utifrån individens unika situation. Ett annat område som lyftes var kommunikation, att förstå vikten av och ha kunskap om kognitivt och kommunikativt stöd. Det är en rättighet och centralt att få ge uttryck för behov.

IF hamnar i skymundan
I en intervju med Special Nest lyfte forskaren Caroline Mårland att personer med både autism och intellektuell funktionsnedsättning är en marginaliserad grupp som sällan syns i vare sig media eller forskning. Även Malin Carlson pekar på att behovet är stort inte minst när det gäller grundläggande kunskap om IF.

– Vad betyder det att ha IF och vad betyder det för personen i vardagen? Det är helt avgörande för personalen att förstå och ta hänsyn till i bemötandet, och min uppfattning är att det under dialogmötena lyftes att IF nog ibland kan hamna i skymundan.

Optimistisk inför framtiden
Förutom att arrangera kompetensutvecklingsinsatser för personal och chefer på LSS-verksamheter, så är Malin Carlson och hennes kollegor i full färd med att skapa ”samverkans- och dialogytor” med kommuner och andra aktörer.

– En hemsida är också på gång, det är också ett sätt att kommunicera med målgrupperna.

Det finns enligt Special Nests kännedom ingen samlad siffra över hur många som arbetar på LSS-boenden, men verksamheten är omfattande – över 25 000 personer har någon form av LSS-bostad. På frågan om hur kompetenscentrumet kan säkerställa att de når hela personalstyrkan med sina kompetenshöjande aktiviteter, svarar Malin Carlson:

– Det är bland annat därför det är så viktigt att vi etablerar former för dialog- och samverkan med målgrupperna, vi ska använda de strukturer som finns men också, som sagt, skapa former för kommunikation och utvärdera under tiden.

Nu återstår att se om det efterlängtade kompetenscentrumets insatser kommer att leda till ett minskat användande av tvångs- och begränsningsåtgärder. Malin Carlson är optimistisk, men mycket arbete och en lång väg återstår.

– Hur kommer det att se ut om 5 år? Det är en svår och viktig fråga, det handlar om ett långsiktigt arbete. Relationen mellan tvångs- och begränsningsåtgärder och kompetensbrist är en kunskap som vi har, och ett nationellt kompetenscentrum ger bättre förutsättningar att samordna ett arbete som ska bidra till utvecklingen av kompetens och kunskap inom området. Verksamheterna har lyft att man önskar lära av varandra i frågan om hur barn och vuxna över hela landet får stöd av hög kvalitet, med ett gott bemötande, delaktighet och möjlighet till självbestämmande. Detta kommer att bidra till utveckling.