Så kan arbetslivet funka bättre för autistiska personer – enligt unika bolaget

Auticon, tidigare Unicus, har Special Nest skrivit om flera gånger tidigare. Bolaget grundades i Norge 2009, etablerade sig i Sverige i januari 2017 och gick under 2023 samman med Auticon. Numera finns deras verksamhet i 15 länder, men kärnan i deras affärsidé och framgångsrecept är samma: att anställa autistiska it-konsulttalanger, ge dem de bästa förutsättningarna att utföra uppdraget och vara helt transparenta gentemot kunderna. Malin Allard har jobbat på företaget sedan 2018, är idag operativ chef för Auticon i Sverige och har en unik inblick i vad som kan få arbetslivet att funka för autistiska personer. Först och främst har hon noterat ett välkommet skifte – de senaste åren har neurodiversitet blivit ett alltmer vanligt förekommande diskussionsämne högre upp på företagens agendor.

– Vi har sett en positiv förändring, det pratas mer om neuroinkludering, men samtidigt sammanfaller det med att de ekonomiska tiderna har varit och är tuffare, vilket gjort att många företag inte har haft fokus på inkluderingsfrågor under den perioden, säger Malin Allard till Special Nest.

Autistiska styrkor efterfrågas av kunderna
Auticons sammanlagt 40 it-konsulter i Sverige sitter i regel ute på plats hos kunderna, antingen inom ramen för olika projekt eller i vissa funktioner och roller. Bland kunderna finns idag stora företag som Vattenfall, SEB, Telia och Alfa Laval. Auticon fungerar som en brobyggare mellan konsulten och kunden, bistår med handledning och stöttning längs vägen, exempelvis får kunden alltid genomgå en kortare utbildning om autism innan uppdraget drar igång. Målet är tydligt: att konsulten ska få utlopp för – och kunden användning av – de fördelaktiga kognitiva förmågor som ofta är förknippade med autism.

– Det är en generalisering, men våra autistiska it-konsulter brukar vara särskilt duktiga på logiskt tänkande, problemlösning och att lägga märke till mönster och detaljer. Det är egenskaper som uppskattas ute hos våra kunder och som gör att våra konsulter kan bidra med nya idéer, perspektiv och lösningar i olika situationer, säger Malin Allard som vill passa på att reda ut ett envist återkommande missförstånd:

– Många autistiska personer har förmåga till långvarigt fokus och gillar och är duktiga på repetitiva uppgifter, men det innebär inte att uppgifterna är enkla, tvärtom, så handlar det ofta om avancerade saker som behöver genomföras gång på gång. 

Små justeringar gör stor skillnad
Det pratas ofta om behovet av anpassningar i arbetslivet för personer med autism och adhd, men Malin Allard ställer sig lite tveksam till ordet ”anpassningar” eftersom det ofta likställs med omfattande, kostsamma och orimliga åtgärder. I själva verket är det vanligen små justeringar som krävs för att deras it-konsulter ska trivas och vara produktiva hos kunderna, inte minst kan kunskap om och attityderna gentemot neurodivergens ha stor betydelse. I grund och botten handlar det om att kunna vara sig själv, utan att dömas, konstaterar hon.

– Småprat och ögonkontakt kan vara normer som sitter mycket långt inne hos de flesta, det vill säga att lite eller utebliven ögonkontakt i ett samtal ses som ett tecken på ointresse, men så är inte fallet vid autism. Jag kan för övrigt tänka mig att just frågan om ögonkontakt och småprat ställer till det för många autistiska personer på anställningsintervjuer generellt i arbetslivet, där arbetsgivaren kanske saknar kunskap om autism och utgår från den neurotypiska normen, säger Malin Allard och fortsätter:

– På vissa håll finns en kultur om att man ska småprata om semestern i förbifarten vid kaffemaskinen eller alltid äta gemensam lunch med kollegorna, men för många med autism är lunchrasten ett tillfälle att spara och samla energi – det betyder inte att man inte trivs med sina kollegor. Att vara öppen, nyfiken och försöka förstå vad som ligger bakom ett visst beteende, räcker ofta väldigt långt. Det är något som vi betonar.

Malin Allard påpekar också att sådant som Auticons konsulter gynnas av – som tydliga arbetsbeskrivningar eller att få samtalspunkter i förväg före möten – är hjälpsamma för alla.

– Vi märker ofta att när våra it-konsulter börjar hos en kund, så leder till att de börjar prata mer om neuroinkludering och förändringar som faktiskt är positiva för alla i teamet, men som ofta inte har kommit upp tidigare, säger hon och lägger till:

– Sedan är det förstås så att alla arbetsplatser har kommit olika långt i de här frågorna. Hos de allra flesta kunder som vi möter finns stor förståelse, vilja att lära och att göra rätt, medan det hos vissa kan kräva lite mer för att våga göra annorlunda mot förut.

Så löser de tillvaron i det öppna kontorslandskapet
Ute hos kunderna sitter it-konsulterna ofta i öppna kontorslandskap, en kontorsmodell som i forskningsstudier kopplats ihop med ökad stress. Autism kännetecknas bland annat av att hjärnan har ett annat sätt att processa intryck och information, vilket medför ökad risk för sensorisk överbelastning vid mycket intryck. Med sitt sociala sorl är det därför ingen vild gissning att öppna kontorslandskap skulle kunna skapa mycket stress och trötthet hos autistiska personer.

– Även om vi hade önskat tillgång till egna kontorsrum, så ser verkligheten tyvärr inte ut så. En stor majoritet av våra konsulter sitter därför i kontorslandskap, men det brukar funka bra. De flesta har möjlighet att jobba hemifrån några dagar i veckan och därmed kan man planera in mer koncentrationskrävande uppgifter de dagarna, samtidigt som det finns verktyg för att underlätta jobbet på kontoret, som hörlurar, säger Malin Allard och fortsätter:

– Det är högst individuellt och beror på det specifika kontoret. Vissa kontorslandskap är bättre utformade än andra och då kan hindren bli mindre och färre, medan röriga kontorsmiljöer förstås kan vara väldigt jobbiga för autistiska personer. Vi har konsulter som frivilligt väljer att vara hos en kund fler dagar i veckan för att de gillar miljön och tycker de arbetar bättre därifrån än hemifrån. 

Positiv känsla inför framtiden
Ett tecken på att diskussionen om neurodivergens och neurodiversitet i arbetslivet kommer att ta allt större plats framöver, berättar Malin Allard, är att de unga som har fått diagnoser under skolåren nu successivt börjar kliva in i vuxenlivet och på arbetsmarknaden.

– Nu är det svårare tider för företag och det kan göra att arbetet för mångfald och inkludering kan få stå tillbaka lite, men vi ser ändå ett skifte mot ökad öppenhet och medvetenhet. Jag märker av en större öppenhet hos de yngre i de här frågorna, där det för dem är mer självklart att prata om sina behov, jämfört med hos de som är äldre som kanske dolt sina svårigheter i skolan och fått diagnos först i vuxen ålder.

Hur ser efterfrågan ut hos er just nu?

– Vi får och har alltid fått väldigt många ansökningar, över hundra varje år, men trots att vi ser stor efterfrågan hos våra kunder har vi tyvärr inte möjlighet att anställa precis alla duktiga kandidater, även om vi vet att de skulle göra ett bra jobb.