Studie: Så kan onda spiraler försämra sömn och mående

Kärnan i studien är frågan om vad som driver sömnstörningar och depressiva symptom hos unga vuxna (åldern 18–40 år). Forskarna ville ta en titt på en rad olika faktorer som kan spela in och framför allt förstärka problematiken. Ett exempel på en negativ spiral är att dålig sömn ökar risken för att skippa fysisk aktivitet och sträcka sig efter exempelvis nikotin och alkohol, vilket i sin tur försämrar efterföljande sömn. På så vis förstärker problemen varandra.

– Det ger oss en mer nyanserad bild av varför det kan vara så svårt för unga att ta sig ur dessa självförstärkande onda cirklar, säger Jeroen Floris Uleman, biträdande professor vid Köpenhamns universitet och studiens huvudförfattare.

Studien landade i fyra kategorier med 29 variabler, som kan vara drivande faktorer bakom sömnproblematik och depression.

• Beteendefaktorer: Sömnsvårigheter, problematisk skärmtid, dagliga vanor, fysisk aktivitet, kost, skev dygnsrytm, cannabis, alkohol samt rökning.
• Biologiska faktorer: Fysisk hälsa, kroppsfett, kronisk inflammation, menscykeln, störningar i stresshormoner.
• Psykologiska faktorer: Ångest, upplevd stress, mindfulness, välmående, stressorer, kognitiv funktion, depressiva symptom, känsloreglering.
• Sociala faktorer: Socioekonomisk status, socialt stöd, ensamhet, minoritetsstatus, svårigheter i barndomen, försörjningsplikt, prosociala beteenden (det vill säga att finnas där för andra). 

Starka drivkrafter: Upplevd stress samt ångest
Några skurkar som figurerar extra ofta i onda spiraler är ångest samt upplevd stress – dessa två är vanliga motorer bakom sömnsvårigheter och depressiva symptom. Däremot tycktes det exempelvis vara ovanligare att menscykeln förstärker någon av de andra 28 faktorerna som figurerar i studiens modell. Samtidigt menar forskarna att det inte går att rangordna faktorerna och säkert fastslå att någon faktor är värst eller farligast, eftersom det finns enorm individuell variation kring vad som påverkar en individ. Personen som exempelvis lider av PMDS kommer påverkas kraftigt av menscykeln, trots att den variabeln sällan gör stort avtryck hos allmänheten.

Forskarna har skapat en klickbar karta som liknar ett slags flödesschema, som visar hur de olika variablerna kan påverka varandra. En digital variant finns på den här länken. Än så länge har forskningsgruppen pekat ut 175 samband mellan faktorerna, vilket kors och tvärs blir möjligen tusentals självförstärkande onda spiraler.

Svagheter och blinda fläckar
Så hur blev det just dessa 29 faktorer? Forskarna lutade sig mot svar från 14 experter med bakgrund inom bland annat psykologi och epidemiologi, sömnforskning och sociologi. En AI-baserad språkmodell användes för att kamma igenom och kategorisera enkätsvaren från experterna. En uppenbar svaghet är alltså att studien litar på deras expertis och därmed finns starka subjektiva element i modellen, och långt ifrån alla variabler har samma evidens bakom sig. Denna modell är alltså inte en komplett, systematisk kartläggning av alla tänkbara beståndsdelar som kan driva och förstärka ungas sömnproblem och nedstämdhet. Bland annat finns varken miljöfaktorer eller politiska omständigheter med i modellen.

Än så länge har forskningsstudien haft närmast obefintligt avtryck i forskningsvärlden. Den har däremot blivit omtalad i sociala medier och populärvetenskapliga medier, sannolikt till följd av en stor hunger efter att lösa problemen med att unga vuxna mår och sover sämre.

Modellen är alltså obeprövad och i sin linda, det finns inga formella planer på att använda den kliniskt – dock har resonemang från studien använts när en av forskarna lett studiecirklar för personal i danska kommunen Faaborg-Midtfyn. Forskarna skriver i studien att förhoppningen är att modellen så småningom ska bli underbyggd och utvecklad genom ytterligare forskning. Ett exempel på tillämpning så småningom är att låta datormodeller simulera hur olika insatser riktad mot olika problemområden kan tänkas påverka folkhälsan.

– Vi vet att dålig sömn och depressiva symtom ofta är kopplade, men med vår kartläggning förstår vi nu bättre hur ett antal andra mekanismer potentiellt kan hålla problemet vid liv, säger Jeroen Floris Uleman.