Nästa artikel
Premium När vi skjuter upp sysslor medvetet, trots att det får negativa konsekvenser, kallas det prokrastinering. Och det gäller att vara vaksam. Om det här beteendemönstret tar över för mycket kan det orsaka en hel del onödigt lidande.
De flesta känner nog igen det där med att gärna skjuta upp en svår arbetsuppgift, disken eller storstädningen. Sådant som känns mindre roligt att ta tag i, helt enkelt. Men prokrastinering kallas den här typen av uppskjutarbeteende först då vi medvetet skjuter på en uppgift – trots insikten om att det kommer att få negativa konsekvenser. När prokrastineringen ställer till det i större utsträckning kallas den patologisk och blir ett dysfunktionellt beteendemönster som gör det
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
- Så här funkar WISC-testet
- Förslaget: Skrota läkarintyg för körkort vid adhd och autism
- När det svämmar över – så hanterar du känslostormar hos ditt barn
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Unik app för personer med dyslexi
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer