Detta innebär den nya stödundervisningen

Tänk dig att du just nu går i åttonde klass. Det har varit samma melodi så länge du kan minnas – när det står matematik på schemat så formas en orosklump i magen. Tråkigt, svårt, jobbigt. Innerst inne känner du att ditt misslyckande i matte bevisar att du är trög. Större delen av högstadiet har du haft extra anpassningar: läraren brukar förklara en gång till, bara för dig, och mitt under lektionen har du tillåtelse att gå ut för en femminuterspaus. Men det har inte hjälpt, hotet om F är ett mörkt moln på himlen, och risken är stor att dörren till gymnasiet därmed stängs.

Nytt stödsystem rullas ut hösten 2028
I det här läget ska en utredning om särskilt stöd genomföras, vilket i sin tur kan leda till ett åtgärdsprogram där mer omfattande stödinsatser ges ”i första hand inom den elevgrupp som eleven tillhör”. Det har lett till att stödundervisning i mindre sammanhang blivit sällsynta insatser. Det har också funnits kraftiga variationer gällande hur benägna olika skolor varit att flytta elever med stora stödbehov till mindre sammanhang.

Från och med höstterminen 2028 väntar nya bud. Planen är att förenkla och förkorta vägen till undervisning i liten grupp i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Utbildningsministern Simona Mohamsson (L) spår att detta är reformen som kommer göra störst skillnad för elevernas kunskapsresultat. En annan förhoppning är att lärare kommer att avlastas från pappersarbete, framför allt byråkratin som förknippats med de extra anpassningarna som kommer att försvinna.

I korthet: Så ska nya stödundervisningen funka
1. Elevernas kunskapsläge i svenska och matte ska screenas genom standardiserade tester. I grundskola och anpassad skola sker testerna i början av höstterminerna i årskurs 1, 2, 3, 5 samt 8 (detta utifrån tioåriga grundskolan). Skolverket håller på att ta fram dessa prov och lovar att testerna ska kunna göras under en vanlig lektion i helklass, i första hand digitalt.

2. Dessa standardiserade tester ska bidra till att rikta ljuset mot eleverna som riskerar att missa kunskapsmålen. Läraren eller mentorn som upptäcker behov av stöd ska göra en skriftlig anmälan till rektorn, som ska ”utreda behovet skyndsamt”.

3. Den här nya stödundervisningen i liten grupp kommer att erbjudas i ämnena svenska, svenska som andraspråk samt matematik. Behörig lärare, speciallärare eller specialpedagog ska utföra undervisningen. Vårdnadshavare och eleven kommer inte att kunna avböja stödundervisningen.

4. Nytt är också en tidsgräns. Senast en månad efter att stödundervisningen har startat ska den utvärderas. Planen är att stödundervisningen bara ska ges max två månader per termin.

”Ibland har politiken lite bråttom”
Den 3 juni klubbades beslutet i riksdagen och förändringen gäller från höstterminen 2028. Patrik Ribe, utredningschef på Sveriges Lärare, är osäker på hur träffsäkert det nya upplägget kommer att bli. 

– Vi hade helst velat se en försöksverksamhet där man tittar på effekterna av halvklass och mindre grupper. Vad funkar bäst, halvklass, mindre klass, korta insatser? Alltså försöksverksamheter som syftar till träffsäkra reformer som gör skillnad. Det blev inte så, ibland har politiken lite bråttom, säger Patrik Ribe.

Han ser en pendel som svängt och noterar att undervisning i liten grupp är ett vanligt önskemål från både lärare och vårdnadshavare.

– Många av våra medlemmar ser att det finns behov för elever att gå i mindre grupp, men det har varit tabu. I stället har extra anpassningar försökt täcka för behoven, fastän eleverna kan vara bäst hjälpta av undervisning i mindre grupp. Till syvende och sist är det svårt att ge lärare och elever rätt förutsättningar i stora elevgrupper, detta med inkludering till varje pris blev väldigt infekterat under en tid. Det ställdes upp två alternativ – inkludering eller obs-klass – och den dikotomin har gjort stor skada och den måste vi göra upp med.

Har mötts av mycket blandade reaktioner
Det finns gott om förhoppningar och farhågor inför reformen. Det första steget, själva screeningen, kritiseras exempelvis av specialläraren Heléna Fransman i en debattartikel i Vi Lärare. Hon befarar att ett 40-minuterstest är alldeles för trubbigt.

Det stora spöket som hänger över reformen är minnet av obs-klasserna, som instiftades på 60-talet och revs ner på 80-talet. De kritiserades för att vara en diskriminerande förvaringsplats för ”besvärliga barn” och medföra ”mobbningsgaranti”. När SVT intervjuade mellanstadieelever på kommunala Johan Skytteskolan var känslorna försiktigt positiva – eleven Alexandro konstaterade att lärandet funkade bättre i mindre sammanhang, och Pavle frågade sig inledningsvis ”varför är jag här, är jag så jobbig i klassrummet?” men började sedan betrakta undervisning i liten grupp som ett privilegium.

Känslorna i lärarkåren är också blandade. Vissa oroar sig exempelvis för allvarliga krockar i sammansättningen av de små undervisningsgrupperna: Ska tjejen med selektiv mutism som återvänt till skolan göra skoluppgifter med utåtagerande killen med uppförandestörning?

Läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim hör till skaran som med öppna armar tar emot pånyttfödelsen av mindre grupper. Hon skriver i ett debattinlägg: ”Den skötsamma majoriteten ska inte behöva offra hela sin utbildning för att vi har några elever som har svårt att fungera i storklass” och får dels medhåll i kommentarsfältet, dels kritik för att beskylla barn som drabbats av för höga krav.

”Jag tycker det är beklämmande att man återigen lägger skulden på barnen och inte rannsakar systemet på det sätt man borde”, kommenterar en speciallärare.

Fler följdproblem – därmed nya reformer och utredningar
Klart är också att stödundervisningen kommer öka behovet av speciallärare – en ihärdig bristvara – något skolpolitikerna försöker lösa genom planer på att pensionera specialpedagogutbildningen – mer läsning finns här.

Debattörer har pekat på ett grundproblem i form av svullna klasstorlekar, där det ökande stödbehovet hos eleverna är en självklarhet om läraren ensam ska handskas med uppemot 35 elever. Just nu pågår en utredning som ska undersöka ett maxtak för klasstorlekar, planen är att stävja risken för att klasstorlekarna ökas i spåren av regleringen av lärarnas lektions- och planeringstid.

Prislappen för reformen av stödundervisning blir i miljardklassen. Siffrorna som uppgetts är cirka 570 miljoner kronor för höstterminen 2028, samt 1,14 miljarder från och med år 2029. Skolverket föreslås få totalt 42,6 miljoner kronor för att utveckla de standardiserade testerna och stödmaterialet. För att genomföra testerna är planen att skolornas huvudmän ska dela på 9,5 miljoner kronor hösten 2028 samt 19 miljoner kronor från och med 2029.