När ministrarna Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L) gav startskottet för utredningen i oktober 2025 var pressrummet halvtomt. När utredningens slutsatser presenterades den 13 augusti 2026 blev det ingen pressträff, bara ett meddelande om att Lotta Edholm tagit emot den 398-sidiga luntan En ny speciallärarutbildning.
– De specialpedagogiska insatserna måste riktas mot eleverna och inte reduceras till råd och handledning för lärare. Utredningens förslag om en ny speciallärarutbildning är därför välkommet och ska nu övervägas noga, sa gymnasie-, högskole- och forskningsministern Lotta Edholm i pressmeddelandet.
5 viktigaste förslagen i korthet
1. Dagens separata utbildningar för speciallärare respektive specialpedagoger föreslås att skrotas. De ska i så fall ersättas av en ny speciallärarutbildning, som fortsatt kommer att motsvara tre terminers heltidsstudier.
2. Dessa nya speciallärare ska kunna axla arbetsuppgifterna som specialpedagoger har i dag. Examensmålen för den nya utbildningen ska fokusera på ”undervisning, lärande och elevnära arbete”.
3. Under en övergångsperiod ska dagens speciallärare och specialpedagoger (samt nuvarande studenter på respektive utbildningar) kunna komplettera tidigare examina för att få undervisa inom de anpassade skolformerna samt specialskolan.
4. För att få börja studera på den föreslagna nya speciallärarutbildningen ska du vara legitimerad lärare eller förskollärare inom skolformen du vill bli speciallärare för. Det skulle alltså innebära slutet på att förskollärare blir specialpedagoger som anställs inom exempelvis högstadiet.
5. Tidigare har speciallärare valt olika inriktningar, som i utredningen kritiseras för att vara snäva, vilket föreslås ersättas av fyra olika specialiseringar i nya versionen av speciallärarutbildningen:
- förskolan, grundskolans årskurs 1–4, sameskolans årskurs 1–4 och fritidshemmet,
- grundskolans årskurs 5–7 och sameskolans årskurs 5–7,
- grundskolans årskurs 8–10, gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen, eller
- anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och specialskolan.
Notera att utgångspunkten ovan är den tioåriga grundskolan som startar hösten 2028, en stor förändring som Special Nest kommer att skriva om längre fram.
Hårda tongångar mot specialpedagoger i debatten
Förslagen har fått ett kluvet mottagande, kommentarstrådarna är långa och stundtals infekterade.
Många lärare har ett horn i sidan till specialpedagoger och skildrar i princip en rektorslojal pappersvändande konsult som borde kavla upp ärmarna och undervisa elever.
Flera specialpedagoger rapporterar att de är trötta på att bli mobbade och få sin kompetens nedvärderad. Utredningens förslag om att specialpedagogerna ska sätta sig i skolbänken ännu en gång för att komplettera examina har fått kalla handen.
”Skönt att min 16-åriga lärarerfarenhet och 18-åriga specialpedagogerfarenhet slängs ut med badvattnet. Jag tänker att jag ser fram emot en tidig pension”, uppger en specialpedagog.
Däremot är många överens om att ansvarsfördelningen mellan speciallärare och specialpedagoger funkar illa i praktiken. Skoldebattören Niclas Fohlin är skeptisk mot att den nya förslagna yrkesrollen väntas bli en allt-i-allo som ska uppfylla en myriad av behov, som enligt honom ”höjer kraven på en yrkeskår som redan gör allt den kan och lite till”.
Det finns också en skara som är nöjda med dagens rollfördelningar emellan specialpedagoger och speciallärare, och som pekar på kvarstående grundproblem i form av resursbrist. Ansvariga ministern Lotta Edholm menade i Vi Lärare att det i dagsläget inte hjälper att skjuta till mer pengar, för att det är ont om kompetent arbetskraft.
Studierektorn: ”Flera steg kvar innan den eventuellt sjösätts”
Syftet med förslagen enligt Edholm är att ”säkerställa att de elever som behöver extra stöd får det i tid”, och att ”ge varje elev bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen”. Listan på aktuella skolpolitiska förändringar och förslag är lång, extra relevant i sammanhanget är kommande skrotningen av extra anpassningar och uppsvinget för stödundervisning i liten grupp. Detta innebär att speciallärare blir ännu mer eftertraktade, Skolverkets bedömning är att andelen speciallärarstudenter behöver öka med över 80 procent.
Det finns förhoppningar om att ökningen av stödundervisning i liten grupp kommer att gynna elever med npf, men än så länge saknas tydliga empiriska belägg för att undervisningsformen (såsom gruppstorlek) är avgörande.
– Det viktigaste är att det görs anpassningar och skapas förutsättningar för alla barn, oavsett hur gruppen är utformad. Alltså en god lärmiljö med struktur och arbetsro där det finns möjligheter till individualiserat stöd vid behov, säger Hampus Bejnö till Special Nest.
Han är involverad i ett forskningsprojekt som handlar om hur särskilda undervisningsgrupper fungerar för yngre elever med autism eller liknande sociokommunikativa utmaningar. Han är också programansvarig för specialpedagogprogrammet vid Stockholms universitet.
Utredningen lär vara en hård smäll mot arbetsmoralen för de som går specialpedagogutbildningen just nu, eller antagits till höstens terminsstart. Vad tänker du om detta?
– En ny speciallärarutbildning är just en utredning, och det är flera steg kvar innan den eventuellt sjösätts i praktiken. Vi fokuserar på de program vi har här och nu, och är stolta över våra utbildningar. Vi ser att behovet av specialpedagogisk kompetens är stort i samhället. Om utredningen eventuellt skulle realiseras framöver ingår det i dess förslag att möjligheter ska ges till komplettering till de med befintliga specialpedagog- eller speciallärarutbildningar.
Lång och slingrig väg till förverkligande
Utredningen uppger en målsättning om att förändringarna ska gälla utbildningar som påbörjas hösten 2029.
Vägen till klubbade bestämmelser är dock lång, härnäst väntar synpunkter från remissinstanser. Det återstår att se hur många av förslagen i utredningen som förverkligas, inte minst med tanke på valet som väntar runt hörnet där barometrarna spår ett maktskifte.
Fler intressanta artiklar i Special Nest:
- Så kan missgynnandet av autistiska elever få ett slut
- Klubbat och klart: Nationellt mobilförbud i skolan
- Satsar på stödundervisning i mindre grupp – och skrotar extra anpassningar
- Ny dom synliggör svår skolsituation för flickor med autism
- No excuses: Vad innebär skolmodellen – och vad säger forskningen?
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Utredning presenterad: Farväl till specialpedagogutbildningen föreslås
- ”Nu vill jag inte vara tyst längre”
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Studie om adhd lyfter behovet av individanpassad vård
- Internat ska hjälpa fler ta körkort
- Autismens historia del 1: Hans Asperger
- 10 saker varje barn med autism önskar att du visste