Nästa artikel
Premium Skriverier och röster om studiero i skolan duggar då och då tätt i media. I slutet av februari kunde vi till exempel höra Skolinspektionens chef Helen Ängmo uttala sig i Sveriges Radio utifrån en enkätundersökning om trygghet i skolan där 80 000 elever i årskurs 9 deltagit. Resultatet visade att 15 procent av eleverna var missnöjda och det allra största missnöjet handlade om dålig studiero. Men vad menar vi egentligen med studiero och kanske viktigast av allt, hur skapar vi studiero i skolan?
Jag vill inte krångla till det utan väljer att definiera studiero som ”ro att studera”, det vill säga att elever och lärare kan ägna sig åt det som är själva syftet med skolan – att lära. Gissningsvis höjer du inte på ögonbrynen åt den här definitionen. Men när vi kommer till hur vi ska nå dit brukar åsikterna gå isär. Det finns de som både förespråkar och tar vägen via disciplinära åtgärder för att nå ökad studiero. Jag motsätter mig inte att det kan fungera,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Bättre förskola för barn med autism: tips från en autistisk pedagog
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Läraren som vänder problematisk frånvaro med VR-pedagogik
- Allt längre lista med världskändisar som har npf
- Så här funkar WISC-testet
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer