Så kan skolstarten underlättas för barn med autism och adhd

Skolstart stundar runt om i landet. En tid präglad av förväntan och spänning för många, men en desto mer ångestfylld period för andra. Special Nest skriver regelbundet om att många elever med neuropsykiatriska diagnoser har en svår skolsituation, ofta kantad av frånvaro och låg måluppfyllelse med risk för digra konsekvenser för individen på sikt i form av utanförskap, psykisk ohälsa och svårigheter på arbetsmarknaden.

Nu har Philip Lindersten, som är grundare av och verksamhetschef på Rikta Psykiatri, försökt ta reda på hur familjer förbereder sig inför skolstarten genom en enkätundersökning med nästan 300 föräldrar till barn med autism och/eller adhd. Han betonar att rapporten inte består av ett representativt urval eller ska betraktas som en vetenskaplig studie, men han menar att den ändå kan ge en fingervisning av läget.

– Vi vet från kliniska erfarenheter, forskning och rapporter av till exempel Attention att både elever med npf och deras föräldrar anser att skolstarten omgärdas av väldigt mycket oro, säger han till Special Nest och fortsätter:

– Men vi vet inte lika mycket om hur de förbereder sig eller vad de upplever att skolorna gör för att skolstarten ska funka för deras barn.

Risk för att stödet försvinner
Ett framträdande resultat, berättar Philip Lindersten, är att en betydande andel av föräldrarna uppgav ett så kallat informationsglapp, alltså att det stöd och de anpassningar som barnet har haft inte följer med till nästa årskurs, stadium eller skola.

– Många ser en sådan risk för att de har upplevt det tidigare, och det verkar vara i samband med övergången mellan sexan och sjuan som det här problemet är som allra störst, säger han och lägger till:

– En skolstart kan innebära många förändringar för barnen, i synnerhet om det handlar om ett stadium- eller skolbyte. Därför är det förstås extra viktigt att informationsöverföringen är på plats och att skolan vet vilket stöd och vilka anpassningar som brukar få skolgången att funka för barnet.

Många måste ta ledigt
Utöver oro över bristande stöd och mycket förändringar kretsar föräldrarnas oro kring att barnet ska bli ensam och utanför i skolan och utsättas för mobbning. Många är oroade över barnets psykiska hälsa och risken för att barnet ska hamna i långvarig frånvaro.

– En hel del föräldrar uppger också att de behöver ta ledigt och gå ner i arbetstid vid skolstart, vilket pekar mot något som är värt att lyfta: att adhd och autism många gånger kan få stor påverkan även för anhöriga. Om skolan inte tillgodoser barnets behov och inte ger stöd som barnet enligt skollagen har rätt till, kan det bli klart svårare för föräldrarna att få ihop vardagen med familje- och arbetsliv.

Rådet: Begär ett möte vid skolstart
Ett annat återkommande mönster i svaren i enkätundersökningen, förklarar Philip Lindersten, är att föräldrarna lägger ner mycket tid och energi på skolstarten.

– Många är otroligt aktiva, både genom att prata med barnet och genom att ta kontakt med skolan före och under skolstarten för att få till ett informationsöverföringsmöte.

Philip Lindersten har skapat en guide kring hur föräldrar till barn med npf kan tänka och agera i samband med skolstart. En av hans främsta rekommendationer är att vid skolstart kontakta skolan och föreslå ett möte med rektor, mentor och elevhälsoteamet. Ett möte kan ge föräldrarna bättre möjlighet att mer ingående beskriva barnets situation och behov, i stället för att enbart luta sig mot ”npf” som samlingsbegrepp, vilket kan bli missvisande i och med att autism och adhd är breda diagnoser. Det innebär att det inom gruppen av barn med npf finns stor variation ifråga om personliga egenskaper, svårigheternas omfattning och hur diagnosen tar sig i uttryck i vardagen. 

– Syftet med guiden är att visa hur man kan ta kontakt och vad barnet har rätt till enligt skollagen, vilket inte alltid är lätt att veta som förälder. Ett annat syfte är att visa vad föräldern kan ta upp under ett möte, exempelvis vad som brukar vara utmanande för barnet och vilket stöd som barnet har haft tidigare. Och även om man har haft ett möte, så kan den här frågan behöva följas upp under terminen.

Invanda rutiner kan göra skillnad i förändringens tid
Philip Lindersten berättar om en norsk studie som har försökt sätta fingret på olika framgångsfaktorer som kan underlätta skolstarten. En sådan faktor är att försöka skapa kontinuitet i rutinerna i hemmet, så att morgon- och kvällsrutiner ”sitter” i tidigt skede. Det kan handla om att så långt det är möjligt förbereda väskor, kläder och frukost redan kvällen innan, så att stressen och pressen på morgonen blir något mindre. Det kan röra sig om att bibehålla samma rutiner på helgerna, åtminstone under den första tiden.

– Faktorer som sömn, rutiner och förutsägbarhet kan ha göra stor skillnad för barnet, särskilt de första veckorna när allt annat redan är nytt och krävande.