Social träning i skolmiljö för elever med autism – så funkar Skolkontakt: "I gruppen är det okej att vara sårbar"

Tre gånger per vecka, oftast direkt efter lunch, så samlas en grupp av Sofiaängens elever. Deras gemensamma nämnare är autism samt dokumenterade sociala utmaningar, och det är just reflektioner om socialt samspel som står på agendan under träffarna. Metoden kallas Skolkontakt, är framtagen vid Karolinska Institutet och helt frivillig för eleven, insatsen sker under loppet av tolv veckor.

Gruppen leds av två–tre tränare som är bekanta ansikten för eleverna – ofta en kurator, specialpedagog samt en lärare. Sofiaängens skolkurator Terez Gil har nu två års erfarenhet av Skolkontakt, som har rosats av elever, föräldrar samt skolpersonal, och avhoppen har varit få.

– Vi såg tidigt att eleverna blev glada, mådde bättre, blev mer bekväma socialt och hade nytta av Skolkontakt. Många av våra elever har blivit väldigt tillplattade i andra skolmiljöer på grund av mobbning, normer de inte kunnat leva upp till, och fördomar kring neuropsykiatriska diagnoser. Då har de blivit försiktiga och rädda, det är alltså de tidigare erfarenheterna och inte autismen som har gjort dem tillbakadragna, säger Terez Gil och fortsätter:

– När rädslan för att misslyckas luckras upp så kommer personen fram, och det tycker jag att Skolkontakt har hjälpt till med.

Får välja målet själv
Eleven får själv formulera målet med tolvveckorsinsatsen. Det kan handla om att kunna räcka upp handen för att ställa en fråga, eller hur man närmar sig en person man är nyfiken på.

– Det är också vanligt att eleven längtar efter att hitta en vän, säger Terez Gil.

Varje vecka får eleven ett uppdrag, ofta med koppling till det personliga målet som eleven själv satt upp. Tanken är att eleven ska få verktyg som kommer till nytta om och om igen i framtiden, så ett exempel på veckouppdrag kan vara att analysera en knepig social situation.

Ungdomar vill oftast smälta in. Finns det risk att eleven, inom ramen för den sociala träningen, strävar mot att maskera sin autism?

– Jag har inte varit med om att någon elev haft som mål att vilja bli som andra eller att kunna vara jättesocial. Många elever har snarare varit väldigt tydliga med att de har ett stort behov av ensamhet men ändå uttryckt att de vill gå i Skolkontakt av olika anledningar, såsom att träna på det kommunikativa, exempelvis att i högre utsträckning kunna uttrycka de egna behoven.

Terez Gil säger att hon ständigt håller normkritik i bakhuvudet, och hennes erfarenhet är att den öppna stämningen i gruppen hjälper till att sticka hål på sociala normer.

– I gruppen är det okej att vara sårbar. Jag upplever att eleverna satt mål utifrån sig själva, att de är snälla mot sig själva och realistiska kring sina möjligheter och begränsningar. 

”Krav i skolan på sociala färdigheter”
Det är väl känt att elever med autism löper ökad risk för exkludering i skolan och även mobbning, vilket i sin tur innebär en stor riskökning för skolfrånvaro. Sociala svårigheter är dessutom en riskmarkör för sämre studieresultat och lägre sysselsättning. 

– Det finns krav i skolan att man ska använda sig av sociala färdigheter på olika sätt, men det finns få insatser som faktiskt kan stötta upp kring det. Därför tycker jag att ett behov finns och det är jättekul att intresset är stort, säger specialistpsykologen Christina Coco.

Hon arbetar vid Karolinska institutet, där hon bland annat utbildar skolpersonal inom metoden Skolkontakt. Hon lyfter en forskningsöversikt som pekar på att sociala faktorer är viktiga för att skolan ska upplevas som positiv av eleven.

– Förståelse och acceptans bland personal och jämnåriga var en viktig faktor, och även en miljö och omgivning som passar eleven.

Forskning visar: Bättre skolnärvaro efter insatsen
Skolkontakt har tagits fram vid KIND, som är Karolinska institutets kunskapscenter om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den första pilotstudien, som genomfördes från 2018 till 2022, tydde på att insatsen är effektiv. Eleverna slumpades in i två grupper, där den ena fick Skolkontakt och den andra gruppen gjorde olika sociala aktiviteter tillsammans. Gruppen som fått Skolkontakt fick signifikant bättre skolnärvaro.

– Till exempel kunde eleverna uttrycka att det blivit lättare att träffa nya människor, inleda samtal eller be om tjänster eller hjälp. Föräldrarna såg en skillnad i att det blivit lättare att träffa människor, att samarbeta och förmågan att förstå andras beteenden, säger Christina Coco.

Utmaningar medföljer dock. Skolkontakt kräver en rejäl dos tid och kraft från personalen: dels utbildningen i metoden med dess manualer som vissa inledningsvis har upplevt som rigida, dels de tre veckovisa träffarna med elevgruppen under tolv veckors tid.

– Det är lite nytt och knöligt att få in i skolans verksamhet – man behöver definitivt ha ledningen med sig, konstaterar Christina Coco.

Den intensiva insatsen kan också upplevas som krävande för eleven, dessutom kan metoden vara motig för elever med exempelvis språkstörningar eller selektiv mutism då Skolkontakt är så pass verbal.

Är det inte mer effektivt att jobba med exempelvis värderingsfrågor och antimobbning i helklass?

– Skolkontakt är en insats av flera, det är inte så att Skolkontakt slår ut andra insatser i en skola. Här är ett sätt för eleven själv att träna på det som eleven önskar att fokusera på. Självklart behöver man också titta på saker som bemötandet i skolan, den fysiska lärmiljön, ett inkluderande arbetssätt och att i helklass prata om hur man är schysst mot varandra, svarar Christina Coco.

Internationell expansion och mer forskning
Sofiaängen är en högstadie- och gymnasieskola med hög personaltäthet, en majoritet av eleverna har någon sorts neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Sofiaängen sticker ut genom att ha utbildat hela 30 personer ur personalstyrkan i metoden Skolkontakt.

– Det är klart det är en investering, men jag tänker att det är en viktig förebyggande insats där man minskar annan problematik i form av utsatthet och mobbning, som givetvis också kostar, säger Terez Gil.

I dagsläget har ungefär 150 personer yrkesverksamma på skolor runt om i Sverige anmält sig till kursen som hjälper skolan att komma i gång med Skolkontakt, men det är oklart hur många skolor som i dagsläget erbjuder Skolkontakt till eleverna. Näst på tur är Norge, just nu pågår översättning av Skolkontakt till norska, och metoden utvärderas även av forskare i Australien.

– Det vi har sett som en styrka med Skolkontakt är att kunna ge eleverna makt att påverka sitt eget liv, en verktygslåda att jobba vidare med för strategier och problemlösning vid svåra sociala situationer, säger Christina Coco.