Nästa artikel

  • Extrem trötthet, sug efter kolhydrater, likgiltighet, minskad sexlust och sömnstörningar är vanliga symtom.

Dagarna blir längre och längre, och de flesta av oss njuter av mer sol och dagsljus. Men så är det inte för alla. Människor som lider av vårdepression kan drabbas hårt av årstidsförändringen.

Ungefär fem procent av Sveriges befolkning lider av årstidsbunden depression. Vanligast är depression under höst och vinter, när det blir mörkare ute, men vissa drabbas även under våren. Höst- och vinterdepression tros kunna bero på att D-vitaminhalterna i kroppen sjunker när det blir mörkare ute (D-vitamin bildas i huden av solljus). En annan förklaring är genetisk ärftlighet, och en tredje att mörkret, eller rättare sagt bristen på solljus, ger lägre nivåer av signalsubstansen serotonin, som hjälper oss att må bra.

 

Serotonin påverkar
Personer med låga halter av signalsubstanserna serotonin och dopamin, vilket kan vara fallet för den som har adhd, är sannolikt extra utsatta för årstidsbunden depression.

Enligt Annika Tibblin, som är legitimerad psykolog, löper även personer som haft en otrygg anknytning och/eller är stresskänsliga högre risk att drabbas av årstidsbunden depression. Anledningen är dessa personer redan från början producerar lägre halter av serotonin. 

– Årstidsbunden depression existerar inte vid ekvatorn, utan blir vanligare ju längre norrut respektive söderut du kommer, där svängningarna i ljuset finns. Ser man till mänsklighetens historia har vi ju bott i Afrika nästan hela tiden. Biologiskt sett är vi inte riktigt anpassade för de här årstidsförändringarna, säger hon.

Förutom signalsubstanserna är även hormonet melatonin inblandat i processen. Nivån av hormonet stiger när det är mörkt och hjälper oss att styra vår dygnsrytm

Men om mörkret gör att vi blir deprimerade, varför drabbas då människor även på våren, när det blir ljusare ute?

– Det har forskningen faktiskt inte något riktigt bra svar på, säger Annika Tibblin.

– Men man vet att en del har en ökad känslighet för förändringar i ljuset. Nu på våren tar det ju ett rejält skutt. Även vid midsommar, när ljuset förändras mycket, kan människor drabbas av årstidsbunden depression, även om det är ovanligt, fortsätter hon.

 

Extrem trötthet vanligaste symtomet
Det vanligaste symtomet vid årstidsbunden depression är extrem trötthet, som inte blir bättre hur mycket man än sover. Sug efter kolhydrater, likgiltighet, minskad sexlust, sömnstörningar, för tidigt uppvaknande och koncentrationssvårigheter är andra vanliga symtom. I många fall kan man behöva söka professionell hjälp.

– Vårdepression, eller årstidsbunden depression, kan i vissa fall vara livshotande. Självdestruktiva tankar kan öka självmordsrisken hos en del personer, säger Annika Tibblin.

Då kan terapi och/eller medicinering vara nödvändigt, precis som vid andra typer av depressioner.

 

Vad kan man göra för att förebygga vårdepression?
– Hjälp kroppen med dygnsrytmen. Släck ner skärmar som du sitter vid klockan 22, exempelvis. Ljuset från våra mobiler och datorer kan röra till det för melatoninnivåerna. Och dra upp rullgardinen på morgonen så att du hjälper kroppen förstå att det är dag, säger Annika Tibblin.

Att vara utomhus, helst mellan klockan 10 och 14, är också mycket viktigt, och att ljuset når in via ögat. Ha därför inte solglasögon eller färgade linser.

– Motionera eller promenera gärna utomhus mitt på dagen. Undvik alkohol och få hjälp med rutiner kring sömn och näringsrikt matintag om du inte klarar det själv. Mat som innehåller tryptofan, som mjölk, kött, fisk, ägg och valnötter, är ett bra sätt att boosta sig själv och höja serotoninnivåerna, säger Annika Tibblin.

Fakta Vårdepression/Årstidsbunden depression

  • Årstidsbunden depression heter på engelska Seasonal Affective Disorder (SAD).
  • Runt fem procent av befolkningen drabbas
  • Årstidsbunden depression är vanligast under höst och vinter, men förekommer även under vår- och sommarhalvåret.
  • Exakt vad årsbunden depression beror på vet man inte. Man tror att melatonin, som styr vår dygnsrytm, är en viktig faktor, likaså seratonin, D-vitamin och ärftlighet/genetik.
  • Några vanliga symtom är stor trötthet, sug efter kolhydrater, likgiltighet, minskad sexlust och koncentrationssvårigheter.

Källa: Psykologiguiden.se och Annika Tibblin, leg. psykolog.

Annons