IVO: Brister hos samtliga granskade privata aktörer som erbjuder adhd-vård

Under de senaste åren har antalet adhd-diagnoser bland barn och ungdomar ökat kraftigt, medan köerna har ringlat långa och väntetiderna ökat till barn- och ungdomspsykiatrin. Samtidigt har det vuxit fram en marknad av privata aktörer som tillhandahåller utredning och behandling av adhd hos barn – något som betalas ur egen ficka av den enskilde.

Nu har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, på uppdrag av regeringen granskat tio privata aktörer som erbjuder neuropsykiatrisk vård till barn. Tillsynen bygger på genomgångar av patientjournaler, intervjuer med vårdnadshavare samt inspektioner som innefattade intervjuer med personal och ledning.

– I tillsynen ser vi att tillgänglighetsbristen i den offentliga vårdverksamheten har gjort att familjer har vänt sig till den privata sidan för bedömning, diagnostisering och behandling, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO, till Special Nest.

– Då är det särskilt viktigt att familjerna och barnen kan känna sig trygga i att den aktör som de vänder sig till är nogsam med att följa gällande regelverk och erbjuder vård som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Utebliven första bedömning – snäv ingång
I tillsynen upptäcktes brister i samtliga verksamheter och bristerna rörde hela vårdkedjan, från initial bedömning och utredning till diagnostisering och behandling. Slutsatsen: Ingen av verksamheterna uppfyller helt kraven på god och säker vård. I vissa fall har det inte gjorts en kartläggning av barnets livssituation, somatiska hälsa, erfarenheter av våld och trauma eller andra möjliga orsaker till besvären.

– Relaterat till inriktningen på de här verksamheterna, ser vi tydliga brister i den första bedömningen. Man har inte en förutsättningslös och bred ingång för att ta reda på vad det verkligen handlar om, utan sätter en adhd-diagnos trots att det kan finnas bakomliggande faktorer som är viktiga, säger Peder Carlsson.

Diagnoser ställs utan motivering – ibland utan att alla kriterier uppfylls
IVO uppmärksammade också brister rörande diagnostiseringen. I en del fall saknades helt en motivering, eller så var motiveringen bristfällig, till varför adhd-diagnosen ställdes. I ett fall har barnet fått adhd-diagnos trots att det inte uppfyllde alla kriterier – utan motivering. Peder Carlsson säger att det är ”förvånande” att så stora avsteg har gjorts från en vårdkedja som ska bygga på forskningsläget och yrkespraxis.

– Riktlinjer och rekommendationer kan förändras, det kan komma fram ny kunskap, och det finns alltid ett visst utrymme för tolkning i relation till rekommendationerna, men det handlar ju om att erbjuda utredning och behandling som är så nära vetenskap och beprövad erfarenhet som möjligt. Det ska till exempel alltid vara spårbart vilka bedömningar som har gjorts och varför.

Läkemedel som första eller enda insats
Dessutom visar tillsynen att adhd-läkemedel i flera fall sattes in som första – och enda – behandlingsinsats, vilket strider mot exempelvis Socialstyrelsens nationella riktlinjer där läkemedel ses som en del av ett större behandlingspaket i kombination med psykologiska och psykosociala insatser. IVO fann att det i flera fall saknades tillräcklig kartläggning av ärftlighet för hjärtsjukdomar samt kontroll av vikt, längd, blodtryck och puls. Vissa barn kan alltså få läkemedelsbehandling trots att det inte är lämpligt.

– Jag kan inte spekulera varför det ser ut så här, men vi kan konstatera att man är lite för snabb med att sätta in och använda läkemedel som den enda och långsiktiga behandlingen, och dessutom i höga doser i vissa fall. Även om det ibland kan finnas ett kortsiktigt och omedelbart behov av läkemedel, så kan det inte vara den enda och långsiktiga insatsen, säger Peder Carlsson och tillägger:

– Det här är väldigt potenta läkemedel som naturligtvis påverkar kroppen på olika sätt, och om man då inte kontrollerar olika delar av fysionomin riskerar det att skapas en ohälsa till följd av läkemedelsbehandlingen.

Bristande samverkan med skolan
En formell adhd-diagnos brukar lyftas fram som en dörröppnare till stöd och anpassningar i skolan – trots att skollagen inte har något diagnoskrav. IVO:s granskning visar dock att vissa av de granskade verksamheterna har låg samverkan med förskola och skola. Antingen har de inte erbjudit en överföring av utredningens resultat till förskolan eller skolan, eller så har det inte skett en sådan trots föräldrarnas samtycke. En verksamhet tillhandahöll återföring mot en kostnad, vilket tycks ha bidragit till att föräldrarna valde bort att vårdgivaren skulle kontakta förskolan eller skolan.

– Utredning av adhd ska utgå från ett behov inte bara av läkemedel utan också av insatser i exempelvis skolan. Då är det viktigt att skolan får information om de specifika behoven i det enskilda fallet. Vi misstänker att det inte alltid är så enkelt för vårdnadshavarna att bära den informationen och förklara den för skolan.

Vad tycker du om att man tar betalt för en sådan sak?

– Vi har något exempel på det, och det kanske är resultatet av olyckliga omständigheter där man delar upp utredningen i portioner och tar betalt för varje. Men genom att vårdnadshavarna väljer bort överföring av informationen på grund av att det blir en kostnad, så tappar man en viktig anledning till utredningen.

”Inget beslut om fler granskningar”
IVO har nu krävt att verksamheterna ska vidta åtgärder för att komma till rätta med de konstaterade bristerna. Under våren 2026 ska IVO följa upp deras återredovisningar.

– Vi får så småningom ta ställning till om det finns anledning till ytterligare granskningar och en utvidgning av tillsynen. Det finns inget fattat beslut om det.

Ni har granskat tio privata vårdgivare med inriktning mot utredning och behandling av adhd. Kan man generalisera resultatet till att gälla alla aktörer på marknaden?

– Nej, vi kan inte uttala oss om övriga verksamheter. Vi har granskat tio stycken och konstaterat de här bristerna hos dem. Vår förhoppning är att granskningen får spridning och visar på vikten av att ha god ordning i sin verksamhet, så att tjänsterna följer de gällande rekommendationerna och riktlinjerna.