Vill se skarpa krav på barngruppernas storlek: ”Behovet är stort”

I juni mottog dåvarande utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson (L) ”Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola” från den särskilda utredaren Eva Broström. En viktig kärna i den över 500 sidor långa utredningen är förslagen på en reglering av barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan.

– Jag och många andra tycker att det finns skäl att nu sätta ner foten med en tydlig reglering. Idag ser barngruppsstorlekarna och personaltätheten, särskilt när det gäller utbildad personal, väldigt olika ut mellan olika huvudmän och förskolor, vilket leder till bristande likvärdighet, säger Eva Broström till Special Nest.

Många struntar i rådande riktlinjer
Sedan tidigare finns Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek, där rekommendationen är max tolv barn i åldersgruppen 1-3 år och max 15 barn i äldre åldersgrupper. Fackförbundet Sveriges Lärare, Förskoleupproret och flera andra aktörer har slagit larm om att många huvudmän inte efterlever riktlinjerna. Eva Broström berättar att ungefär 40 procent av förskolorna har barngruppsstorlekar som överskrider riktmärket. Utredningen hänvisar också till undersökningen Talis* där närmare 70 procent av förskolepersonalen i Sverige uppger att för stora barngrupper skapar stress.

– De här stora barngrupperna, i kombination med faktorer som kompetensbrist och hög sjukfrånvaro hos personalen, skapar en orimlig miljö på många håll. Nej, det är inte jättemörkt överallt, utan det finns förskolor som fungerar bra trots för stora barngrupper, men vi ser att det finns fog för ett mer skarpt förslag.

Till sin hjälp under utredningen hade hon en expertgrupp, myndighetsrepresentanter samt fokusgrupper med bland annat rektorer, förskollärare och barnskötare.

– Slutsatsen är att behovet av en reglering är stort och att stödet är brett, för som det är nu kommer vittnesmål från både förskolepersonal och föräldrar om att personalen inte har tillräckligt bra möjlighet att se och stötta alla barn, i synnerhet inte barnen som har särskilda behov av olika slag.

Stora regionala skillnader – en svag punkt
I en undersökning av Sveriges Lärare från 2023, framkom stora geografiska skillnader: i vissa kommuner är ingen barngrupp inom riktmärket, i andra kommuner är alla för stora. Eva Broström lyfter två tänkbara anledningar till den uppkomna situationen.

En bidragande faktor är att huvudmännen har ett stort frihetsutrymme i hur förskolan organiseras. Om födelsetalen minskar kan olika huvudmän bemöta den omställningen på olika sätt, där vissa väljer att behålla personalen trots färre barn medan andra väljer att minska på personalen, säger hon och fortsätter:

– En annan sak är att förskolan är frivillig och inte omfattas av skolplikten. Rektorn har arbetsmiljöansvar för personalen, men inte för barnen, till skillnad från i grundskolan där rektorn är ansvarig både för personalen och för barnen.

Så ser förslaget ut
Utredningen föreslår en reglering om max tolv barn i åldersgruppen 1-2 år, max 15 barn i åldersgruppen 3-5 år samt max 12 barn för åldersblandade grupper. Ett närliggande förslag är regleringen av personaltätheten, med max fyra barn per vuxen i de yngsta grupperna och max fem barn per vuxen i de äldre grupperna.

– Förskolan är den första skolformen som våra barn möter och lägger en grund för den fortsatta utbildningen. Med mindre barngrupper och högre personaltäthet får förskolan bättre möjlighet att vara kompensatorisk för barnen som, av olika anledningar, behöver lite mer uppmärksamhet, samtidigt som personalen får mer rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag, säger Eva Broström och betonar att frågan om personaltäthet rör utbildad personal:

– Fler vuxna i sig gör ingen skillnad för barnen i förskolan om de vuxna inte har relevant utbildning för att arbeta med barn. Det är en viktig del av vår utredning.

Finansieringsfrågan
Eva Broström framhåller att de låga födelsetalen innebär färre inskrivna barn i förskolan, vilket kommer att skapa ett ”fönster” att skrida till verket med regleringen. Enligt en framtidsprognos från Sveriges kommuner och regioner, SKR, kommer behovet av anställda inom förskolan att minska med närmare 15 000 fram till 2033.

– Om regleringen blir verklighet skulle det innebära att både kommunala och fristående huvudmän behöver behålla personalen, trots att antalet inskrivna barn minskar, men de låga födelsetalen innebär å andra sidan att behovet åtminstone när det gäller personaltäthet redan ser ut att vara täckt.

Utredningen bedömer dock att det krävs ett ekonomiskt tillskott på cirka 12 miljarder kronor för att finansiera regleringen kring barngruppsstorlek och personaltäthet samt förslaget om utökad rätt till avgiftsfri förskola.

– Det kommer att kosta pengar och behövas mer personal, trots lägre födelsetal, men i slutändan blir den här regleringen både en ambitionshöjning för huvudmännen och en satsning på barnen, säger Eva Broström och fortsätter:

– Alla har att vinna på att barngrupperna blir mindre och att det finns tillräckligt många vuxna i förhållande till antalet barn. Det kommer att öka personalens möjlighet att verkligen se och möta varje barn, särskilt barnen i behov av ”lite mer”. Kanske kan det också bli en statushöjning för förskolan och bidra till att fler vill söka sig till förskollärarprogrammen, som idag har få sökande.

Positiva reaktioner på förslaget
Linnea Klingberg är förskollärare, specialpedagog och själv autistisk och har därmed en unik inblick i hur förskolan fungerar för barn med autistiska drag. Hon välkomnar förslagen om en reglering av barngruppsstorlekarna och personaltätheten.

– Rekommendationerna som finns är inget som omsätts i praktiken i någon högre utsträckning utan antalet barn i barngrupperna överstiger i regel de rekommendationer som finns sedan tidigare, säger hon till Special Nest.

Enligt henne kan stora barngrupper få flera negativa konsekvenser för barn med ett autistiskt funktionssätt, inte minst då stor sensorisk belastning på grund av höga ljudvolymer och mycket ”visuellt buller”.

– Det ställs också högre krav på flexibilitet i större barngrupper med pedagoger som har svårt att räcka till. Socialt sett blir det extremt många relationer och många olika möten med olika personer i olika konstellationer vilket kan bli mycket för autistiska barn att processa, säger hon och fortsätter:

– I mindre grupper finns större utrymme att bygga tillitsfulla relationer till färre personer. En lugnare miljö och färre personer att förhålla sig till ökar förutsägbarheten och skapar en mer välvillig miljö att vistas i. Detta gynnar alla barn, men autistiska barn i synnerhet.

Lång väg kvar – remissrunda pågår
Men även om förslaget sannolikt välkomnas av många inom förskolans värld, och även om dagens rekommendationer tycks vara tandlösa, är vägen lång fram till att utredningens förslag klubbas i riksdagen och omsätts i praktiken. Just nu och fram till november pågår en remissrunda, där olika aktörer får ge sina perspektiv på förslagen.

– Det finns flera andra delar som påverkar kvaliteten och likvärdigheten inom svensk förskola, men jag och många andra är övertygade om att en reglering av just barngruppernas storlek och personaltätheten skulle göra stor skillnad. Frågan är angelägen, men det är långt kvar och därför vet vi ännu inte om utredningens förslag kommer att bli verklighet, säger Eva Broström.

Men givet att det behöver skjutas till mer pengar för att finansiera de här förslagen, hur bedömer du sannolikheten för att de verkligen kommer att genomföras?

– Jag hoppas att det kommer göras satsningar på förskolan och att den här utredningen ger politiken det stöd som de behöver för att prioritera klokt, säger Eva Broström.