Nästa artikel
Premium Personlig assistans enligt LSS skulle ge personer med funktionsnedsättning samma möjlighet att delta i samhällslivet som andra. Men så har det inte blivit, anser forskaren Heléne von Granitz. I stället har assistansen alltmer kommit att handla om omsorg och vård utifrån medicinska kriterier, vilket hotar patientsäkerheten och lagens rättighetsperspektiv. Special Nest har intervjuat henne.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994 och skulle garantera personer med funktionsnedsättning samma rättigheter och möjligheter att ta del av samhällslivet som personer utan funktionsnedsättning, det vill säga att leva som andra. Trots det har rättighetsperspektivet gradvis tunnats ut när det gäller beviljade insatser, menar forskaren Heléne von Granitz som nyligen har doktorerat på temat. – Frågor om mänskliga rättigheter har löpt som en r
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Bornholmsmodellen bäddar för bra start på läsningen
- Nationella riktlinjer vid npf: "Viktigt att detta blir verkstad nu”
- Snart kliver kognitionsvetenskapen in på skolorna
- Hennes appar hjälper personer med adhd att få saker gjorda
- Tvångets grepp – 6 lästips för dig som vill lära dig mer om OCD
- Många barn med trotssyndrom och uppförandestörning får inte hjälp
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"