Forskning: Matematiklärare kan överbrygga elevers svaga socioekonomiska förutsättningar

Matematik är ämnet där flest underkända betyg utdelas. Mer än var tionde elev går ut nian utan att ha klarat matten, och därmed stängs dörren till gymnasiet. En rapport från Skolverket visar att elevens socioekonomiska bakgrund är faktorn med störst betydelse för matematikresultaten. Men lärare, elever och vårdnadshavare ska inte misströsta – en doktorsavhandling från Lena Asp publicerad 2025 visar att hög kvalitet på lärares ledarskap och undervisning kan påverka elevers matematikprestation.

Elevens självförtroende kan trumfa svag socioekonomi
Egentligen är Lena Asp ämneslärare i engelska och franska, men ämnet matematik har en särskild dragningskraft som forskningsämne. 

– Medan vissa elever lär sig läsa innan de börjar skolan, och engelska är något många elever i Sverige lär sig genom Youtube, onlinespel, filmer och chattar, så är matematik något som de flesta elever inte lär sig hemma. Man möter matematiken i klassrumssituationen, säger hon.

Kunskapsklyftorna i matematik växer, och obehöriga lärare är överrepresenterade på skolor där elever har sämre socioekonomiska förutsättningar. Lena Asp säger att skolvalet lett till mer homogena klassrum runt om i Sverige:

– Det gör att påverkan från socioekonomiska index är stor på gruppnivå i klassrummet. Vi vet att socioekonomisk bakgrund är viktigt för prestationen i skolan – framför allt matematikprestationen. Det min avhandling visar är att elevers positiva självförtroende i matematik kan kompensera för en svagare socioekonomisk bakgrund, säger Lena Asp.

Exempel på viktiga faktorer: Studiero, självförtroende och lärarens ledarskap
Det är matematikundervisning i fjärde klass som står i centrum i Lena Asps avhandling, som bygger på den internationella kunskapsmätningen Timms 2019. Tyngdpunkten i analyserna har lagts på hur eleverna uppfattar lärarens pedagogiska ledarskap, studieron och undervisningens tydlighet. Lena Asp blev överraskad av att läraren kunde påverka elevernas prestationer i så pass hög utsträckning.

– Elever i klassrummet har så olika behov och förutsättningar, många har npf-diagnoser, läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter överlag. Lyckas man sätta grundstrukturen med en trygg miljö där elever känner sig sedda, bekräftade och att läraren vill deras bästa för kunskapsutvecklingen – då kan eleven ta till sig undervisningen genom tydlig instruktion och rätt stimulans.

Både Skolverkets rapport och Lena Asps avhandling visar att elevens självförtroende i matematik spelar stor roll. Bland åttondeklassare uppger kring hälften av eleverna att de har dåligt självförtroende i ämnet.

– Självförtroendet i ett ämne spelar en stor roll för kunskapsprestationen i ämnet. Det sker en reciprok, ömsesidig, påverkan där ett gott självförtroende oftast leder till goda resultat vilket påverkar självförtroendet. Likaså påverkar ett negativt självförtroende prestationen negativt, säger Lena Asp.

Vad är hönan och ägget när det gäller självförtroendets inverkan – blir eleverna bra på matte för att undervisningen är extra bra, eller upplevs undervisningen som bra för att eleverna redan lyckas bra i ämnet och därmed har gott självförtroende?

– Det är omöjligt att fastslå orsakssamband. Troligen handlar det om en reciprok effekt, alltså en ömsesidig påverkan åt båda hållen, som kan vara positiv eller negativ. När läraren utmanar eleven på rätt nivå och bekräftar — ”nu fick du en utmaning men se så bra det gick när du löste det” – så växer elevens självförtroende.

Klassrumsklimatet påverkar prestation, självförtroende och motivation
Just nu håller Lena Asp på att lägga sista handen vid en studie som tittar på elevers självförtroende i matematik i årskurserna fyra samt åtta. Fynden stärker bilden av att självförtroendet är viktigt, men visar också att elevgruppen har stor påverkan på matematikkunskaperna.

– Lärarens undervisning och eleverna skapar tillsammans klassrumsklimatet, som påverkar prestation, självförtroende men också motivation, säger Lena Asp.

Lärarens ledarskap i klassrummet är en hjärtefråga för Lena Asp, som har 25 års erfarenhet av att vara ämneslärare, förstelärare samt rektor. Hon menar att en god grund utgörs av det relationella förhållningssättet.

– Det är där vi måste börja, att lära känna var och en av eleverna och deras kunskapsutveckling, styrkor och svårigheter. Det handlar om att ha ett professionellt och relationellt förhållningssätt till eleverna för att se deras behov, men inte vara privat, säger Lena Asp och fortsätter:

– När jag som lärare känner mina elevers styrkor och svårigheter får jag en indikation på hur ska jag närma mig ämnesområdet på bästa sätt utifrån elevernas olika förutsättningar och använda mina didaktiska kunskaper. Vissa elever behöver små korta avstämningar varje vecka, andra är relativt självgående.

”Finns en enorm kraft i att lära sig tillsammans”
Lena Asp konstaterar att läraryrket är ”givande, roligt och otroligt komplext”. Idealet vore att lärarutbildningen gav blivande lärare en större verktygslåda när det gäller relationell kompetens och pedagogiskt ledarskap, med fokus på aktiviteter som ger bättre studiero – förslagsvis i form av VFU på olika skolor med skiftande elevunderlag. För den som redan i dag vill kavla upp ärmarna så finns bra resurser både hos Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Man måste tillåta sig att få fortsätta lära sig, genom fortbildning och stöttning från rektor och arbetslag. Det finns en enorm kraft i att lära sig tillsammans, att ha ett gemensamt förhållningssätt och kollegial stöttning, så ingen lärare står ensam och handfallen. Modulerna om lärares ledarskap som finns på Skolverkets hemsida kan vara jättebra om man vill jobba tillsammans i kollegium, säger Lena Asp.