Så kan skolan skapa trygga och strukturerade raster

Rasten är värdefull av flera anledningar, berättar grundskolläraren (F-6) Malin Gustavsson för Special Nest. I sin nya bok visar hon hur lärare och annan skolpersonal kan få till meningsfulla, stimulerande och trygga raster som passar alla elever.

– Rasten är aldrig ”bara” en rast, utan den kan ha stor betydelse för trivseln i skolan. Den innebär att eleverna får komma ut i friska luften och en chans att röra på sig, vilket är nyttigt för hjärnan och koncentrationen och stärker mottagligheten för lärande under nästa lektion. Men rasten är också viktig som återhämtning och vila.

Får mer fokus än förr
Boken ”Lärare gör aktiva raster” innehåller färdiga upplägg och aktiviteter för hela året, med teman som följer årstider och högtider och som gör det lättare att planera rastverksamheten. När Malin Gustavsson ser tillbaka på sin tjugo år långa yrkesbana som lärare på låg- och mellanstadiet så kan hon notera en förändring: skolor har alltmer börjat prioritera rasterna.

– Man har förstått att det bidrar till lärandet, men också vikten av att fånga upp de barn som av olika anledningar är mer ensamma under rasterna och som behöver mer stöttning av vuxna. Jag brukar säga att man har gått från att vara en mer passiv ”rastvakt” till att vara rastvärd, förklarar hon.

Rastmiljöer för olika behov
Malin Gustavsson framhåller vikten av olika rastmiljöer och aktiviteter som kan tillgodose olika elevers behov. Det kan röra sig om avgränsade utrymmen för lugna, kreativa aktiviteter som att läsa, måla eller pärla. På andra ställen på rastgården kan det anordnas aktiva lekar, utöver den ordinarie, fria leken som eleverna ägnar sig åt spontant.

– Det ska finnas en balans mellan uppstyrd och fri lek, och inte bli för mycket eller för lite. Just därför är det bra med olika aktiviteter för vila och rörelse, beroende på elevens intresse, förutsättningar och behov, säger hon och fortsätter:

– Vilka aktiviteter som är möjliga varierar såklart, bland annat beroende på skolgårdens utformning och storlek. På en skola som jag arbetade på hade vi ett samarbete med bibliotekarien och kunde då ta ut ett litet rastbibliotek till en läshörna.

Tydlighet och struktur
Visuella kommunikationsstöd kan göra rasten med dess aktiviteter och ytor mer begriplig för eleverna, poängterar Malin Gustavsson. Där kan det framgå vilka återkommande och tillfälliga aktiviteter som finns och var på skolgården man hittar dem.

– Rasterna kan innebära många barn på liten yta, snabba förändringar och oskrivna regler, vilket kan vara utmanande för en del barn. Då är det extra viktigt att förbereda barnen så att de vet vart de kan gå och vilka vuxna som är ute, säger hon.

Ett klassiskt misstag enligt Malin Gustavsson – men som sannolikt blir alltmer sällsynt – är att rasten saknar struktur och riktning och att de vuxna står passivt och pratar i grupp.

– Det ska finnas aktiviteter dit eleverna kan gå och där de vet att det finns en vuxen, men det är också väldigt viktigt att det finns cirkulerande, tillgängliga vuxna som kan hantera konflikter när de uppstår sådana och som även fångar upp barnen som är ensamma. Det är elever som jag brinner särskilt för.

”Särskilt yngre älskar att man deltar aktivt”
Elevens behov och intresse kan variera beroende på ålder, och Malin Gustavsson betonar därför att de vuxnas engagemang kräver viss balansgång: att inte styra upp för mycket eller för lite.

– Jag har märkt att särskilt de yngre eleverna älskar att de vuxna är med mer aktivt och deltar, oavsett om det är fri lek eller mer uppstyrda aktiviteter. Det kan vara något så enkelt som att klättra i klätterställningen, vara med på fotboll eller att arrangera aktiviteter som vattenbowling eller ”jorden runt”-stafett, säger hon och fortsätter:

– Lärare kan använda rasterna till att få ihop klassen, öva samarbete och skapa trygghet. Det kan göras hela läsåret, men är särskilt viktigt i början av en termin eller efter lov.