Ett osmickrande faktum är att Sverige är Europamästare i kategorin ”högst andel elever som går ut grundskolan underkända”. Våren 2026 handlade det om nästan 21 000 elever som saknade behörighet till gymnasiet, vilket motsvarade 16,5 procent av årgången. Elever med npf-diagnoser som autism och adhd är överrepresenterade. Problemet är inte att svenska elever är objektivt sämst i EU, det är motbevisat i internationella studier, problemet är att kraven i Sverige är högre än i andra länder.
Bottenbetyg i enstaka ämne? Inte kört
Ett F eller ett streck i svenska, engelska eller matematik innebär i dagsläget att dörren till gymnasiet är stängd och låst, och kan bara lirkas upp genom en omväg via sommarskola eller introduktionsprogram. Matematik är ämnet som oftast ställer till det.
Men nu väntar alltså förändring runt hörnet – snart blir det farväl till F och hela konceptet att ett enda underkänt betyg i engelska, svenska eller matte grusar gymnasiebehörigheten.
– Förhoppningen är att det ska leda till att färre landar utanför systemet, konstaterar Patrik Ribe, utredningschef på fackförbundet Sveriges Lärare.
I korthet: De tre viktigaste förändringarna
1. En ny tiogradig betygsskala utan skarp gräns för godkänt införs höstterminen 2028. Betyget 10 motsvarar toppbetyg. Eleverna som hösten 2028 bara har ett eller två år kvar i grundskolan omfattas inte av det nya systemet.
2. Centralt rättade nationella slutprov ska ersätta dagens nationella prov. Arbetet med att ta fram dessa nya slutprov pågår hos Skolverket, i början av 2027 ska proven börja ta form.
3. Ny modell för meritvärden, som till 70 procent utgörs av lärarnas betyg och till 30 procent resultatet i de nationella slutproven. Syftet är att stävja betygsinflation. Dessa nya meritvärden gäller eleverna som går ut grundskola och gymnasieskola år 2031.
Källa: Skolverket
Fyra blir den nya magiska siffran
Minst fyra i meritvärde blir biljetten till gymnasiet. Om det innebär att utslagningen minskar återstår att se, prognosen som figurerat är att andelen obehöriga till gymnasiet kan halveras med det nya systemet. Innebär detta en risk för att allt fler elever börjar gymnasiet utan verktyg att faktiskt klara skolgången? Patrik Ribe på Sveriges Lärare hör till skaran som tvivlar på det. Han menar att det mesta tyder på att elever kommer fortsätta att söka sig till gymnasieprogram som matchar deras intressen och förmågor.
– Visst hör jag om lärare som är lite bekymrade för hur det kommer bli. Men meritvärdet för olika program kommer att variera – exempelvis kommer alla prestigegymnasium i Stockholmsområdet fortfarande kräva höga meritvärden på grund av det höga söktrycket, säger Patrik Ribe.
Så låter kritiken mot de nya slutproven
Syftet med slutproven är att motverka betygsinflationen – något som Sveriges Lärare är positiva till.
– Vi har tyvärr ett stort bekymmer med betygsinflation i vårt system, som eldas på av marknadslogik med fristående aktörer och konkurrens mellan skolor. Mycket tyder på att systemet som ska träda i kraft 2028 ska kunna avhjälpa de problem vi har med betygsinflation, och skapa ett mer likvärdigt betygssystem. Av alla reformer just nu är det här förmodligen den mest ”tekniskt” avancerade.
Planen är att slutproven så småningom digitaliseras. Efter miljardhaveriet med de digitala nationella proven har Skolverket lågt förtroende när det gäller konsten att bygga tekniska system. Utredaren Magnus Henrekson har uppgett till Vi Lärare att han gärna vill se att Skolverket tar hjälp av myndigheter som är vana att bygga stora system.
I debatten har också kritik riktats mot faktumet att slutproven kommer väga tungt i vad elevens meritvärde i slutänden blir. Farhågan är att slutprovens tyngd blir orättvisa för elever som av olika anledningar missgynnas i provsammanhang.
Spår minskade påtryckningar på lärarna
Sveriges Lärare tror att den stora förbättringen för lärarnas tillvaro blir minskning av press och påtryckningar vid betygssättning – som framför allt varit ett problem när betyget F funnits på tapeten. Nu när den skarpa godkäntgränsen försvinner så är förhoppningen att arbetsgivare och vårdnadshavare är mindre benägna att göra betygssättningen till en diskussionsfråga.
– Hör och häpna: Lärare tenderar att veta bättre, på grund av att de jobbar med betygssättning år ut och år in. Den här typen av konstiga och orimliga förhandlingssituationer som ibland uppstått när betyg ska meddelas kommer inte förekomma på det sättet. Men reformen innebär i flera olika avseenden en stor kulturförflyttning för elever, lärare och vårdnadshavare, säger Patrik Ribe.
Fler artiklar i Special Nest:
- “Eleven får bära skolans tillkortakommande hela livet”
- Ny dom synliggör svår skolsituation för flickor med autism
- No excuses: Vad innebär skolmodellen – och vad säger forskningen?
- Snart kliver kognitionsvetenskapen in på skolorna
- Skolan sviker elever med autism – många når inte gymnasiebehörighet enligt ny forskning
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Stress och trötthet vid adhd och autism – 7 lästips som kan hjälpa
- Tove rycker tvångsmässigt loss sitt hår
- Nya betygssystemet: Förhoppningen är färre npf-elever i kläm
- Hyllie IK:s npf-lag öppnar dörrar till fotbollen för unga med npf
- Biologisk klocka även för män
- App ska hjälpa barn med ätsvårigheter
- ”Det är lättare att prata utifrån en bild”