Mindre lästid för svenska elever – både i skolan och hemma

Skolverkets rapport Läsning på ojämlika villkor bygger bland annat på en analys av den internationella undersökningen Pirls, som har genomförts vart femte år sedan 2001 och som bygger på enkäter med lärare och rektorer, vårdnadshavare och elever. Här uppger lärare att undervisningstiden som ägnas åt läsning och läsaktiviteter har minskat med 25 procent under en vanlig skolvecka i årskurs fyra mellan 2011 och 2021. Det motsvarar en timme i veckan eller 40 timmar mindre läsning på ett läsår.

Färre böcker och biblioteksbesök
Också elevernas läsning på fritiden har minskat, en majoritet av fjärdeklassarna uppger att de lägger mindre än 30 minuter på läsning på fritiden en vanlig skoldag. Samtidigt konstaterar Skolverket i rapporten att förutsättningarna för läsning, de så kallade läsfrämjande faktorerna, har försämrats över tid i form av färre böcker i hemmen, färre biblioteksbesök och mindre läsning bland vårdnadshavare.

– Läsningen både i skolan och på fritiden har gått ner på bred front över tid. Men att elevers fritidsläsande går ner är inte unikt för Sverige utan en internationell trend, säger Sepideh Westerberg, undervisningsråd på Skolverket och en av rapportens författare.

Tänkbar bov i dramat: Skärmen
Att läsning både för barn och för vuxna har fått rejäl konkurrens av digitala medier och skärmanvändning är ingen vågad gissning. Skolverket har dock inte i rapporten tittat närmare på de bakomliggande orsakerna, konstaterar Sepideh Westerberg.

– Under den period vi har analyserat, mellan 2001 och 2021, har vi levt i en digital omdaning som förstås påverkar läsningen, men exakt vad den här bekymmersamma nedgången beror på vet vi inte, säger hon och lägger till:

– Men rapporten visar att tiden för läsning, i skolan och på fritiden, måste värnas. Tillgänglighetsfrågan är avgörande: att det finns bemannade skolbibliotek, böcker i skolan och i hemmen och vuxna läsande förebilder som kan väcka barnens läsintresse.

Nästan var femte elev i årskurs fyra har svag läsförmåga
En ljusglimt i rapporten är att svenska fjärdeklassare i genomsnitt uppnår goda resultat i läsförmåga i Pirls-undersökningen 2021 och att svenska vårdnadshavare och elever generellt sett har en mer positiv inställning till läsning, jämfört med våra nordiska grannländer. Samtidigt visar rapporten att nästan var femte fjärdeklassare i Sverige har en läsförmåga på låg nivå. Detta betyder svårigheter med grundläggande moment som att förstå helheten, följa händelseförlopp och urskilja poängerna i en text.

Det här mönstret är likartat i resten av Norden, men för svenskt vidkommande märks en än större resultatspridning mellan olika skolor med olika socioekonomiska förutsättningar.

– Vi ser att skillnaderna tyvärr har ökat över tid, säger Sepideh Westerberg.

Socioekonomiskt präglade skillnader i läsförmåga
I Sverige är andelen elever med annat modersmål än svenska, liksom andelen elever från hem med svagare socioekonomiska förhållanden, i större utsträckning än i övriga Norden koncentrerade till samma skolor. Detta visar på en splittring inom den svenska skolan. I rapporten framgår även att elever från ekonomiskt svagare hushåll har sämre tillgång till böcker hemma. 

Den här situationen gör skolans kompensatoriska uppdrag – alltså att jämna ut skillnaderna i barns förutsättningar – både viktigare och mer utmanande, enligt Skolverket.

– Lärarens uppdrag i klassrummet har blivit mer komplext och krävande över tid, till exempel för att det nu är större spridning i elevernas läsförmåga. En lärare kan i ett och samma klassrum ha elever som ligger på hög nivå och elever som har en läsförmåga på låg nivå, säger Sepideh Westerberg.

Förutom att analysera Pirls-undersökningar mellan 2001 och 2021 har Skolverket genomfört en fallstudie där de har intervjuat rektorer och lärare på skolor i socioekonomiskt utsatta områden, med fokus på hur skolorna arbetar med läsning.

– Där finns flera goda exempel, trots svåra förutsättningar. Exempelvis ett nära samarbete mellan skolbiblioteken och svensklärarna, fina läsmiljöer och inte minst ett arbete för att skapa medvetenhet kring vikten av läsning och en läsfrämjande kultur både på skolorna och i hemmen.

Reformer med läsfokus på gång
Skolverket hoppas att rapporten, i kombination med skolreformer som exempelvis de nya läroplanerna, ska uppmärksamma frågan och bidra till att läsning ska få större utrymme i förskolan, skolan och hemmen. Sepideh Westerberg betonar att läsförmåga är en grundläggande färdighet som är avgörande i de flesta ämnen.

– Vi vill poängtera läsningens roll, eftersom läsning har många och viktiga funktioner: de lägger inte minst grunden till kunskapsinhämtning och faktakunskaper i andra ämnen.

Nya Pirls-resultat kommer att släppas under 2027 och Sepideh Westerberg hyser ändå, trots de bekymmersamma slutsatserna i rapporten, en förhoppning om att situationen på sikt ska börja vända till det bättre.

– Man ska komma ihåg att vi har analyserat Pirls-undersökningen mellan 2001 och 2021, men sedan dess har det hänt en hel del: läsningen har kommit upp på dagordningen i skolan och samhället mer generellt och det pågår mycket mer aktivitet i frågan, inte minst de nya reformerna med fokus på läsförmåga, säger hon och tillägger:

– Staten och skolans huvudmän behöver fortsatt prioritera det läsfrämjande arbetet men det kräver också ett bredare samhälleligt stöd där bland annat folkbiblioteken, civilsamhälle och vårdnadshavare är viktiga aktörer.