Special Nests material blir inte inaktuellt på samma sätt som de dagsaktuella nyheter vi tar del av i det dagliga medieflödet. Du kan i stället se oss som en kunskapsbank dit du kan återkomma för att hitta artiklar om det som för tillfället är av intresse för dig. Prova på en gång genom att skriva in ett ämne som intresserar dig i sökrutan på startsidan: www.specialnest.se
Somliga av våra artiklar ligger inom Premiumformatet, vilket betyder att de är låsta och endast kan läsas av våra prenumeranter. Om du vill teckna en prenumeration och stötta Special Nest, så kan du göra det här: http://www.specialnest.se/prenumeration
12 artiklar i Special Nest för den som vill veta mer om autism:
Unik forskning om skillnader beroende på diagnosålder vid autism: Färska forskningsresultat som har publicerats i Nature utmanar den vanliga föreställningen om att personer som får autismdiagnos senare skulle ha mildare svårigheter. I studien framkommer att autistiska personer som diagnostiseras senare har en delvis annan genetisk profil än de som får diagnos före sex års ålder – och att den genetiska sårbarheten för och förekomsten av psykisk ohälsa är högre inom gruppen.
Från lidande till autistiskt välbefinnande: Forskningen om autism har länge haft ett ensidigt fokus på problem och svårigheter, men svenska forskare vänder nu på perspektivet och undersöker livskvalitet vid autism, eller autistic flourishing på engelska.
Monotropism vid autism – att fokusera djupt istället för brett: Tänk om autism inte handlar om "brister" i social förmåga, utan om ett särskilt sätt att rikta sin uppmärksamhet? Teorin om monotropism beskriver ett fokus som går på djupet snarare än bredden, vilket kan ge en förklaring till specialintressen, skillnader i social motivation och arbetslivets utmaningar för många autister.
Unik studie följer vuxna med tidig autismdiagnos – och ger röst till osynlig grupp: I en ny studie ska forskare vid Gillbergcentrum följa den livslånga utvecklingen och de långsiktiga stödbehoven hos vuxna med autism som diagnostiserades på 1980-talet, då autism precis hade formulerats som separat diagnos. Forskarna Caroline Mårland och Eva Billstedt leder projektet som sätter fokus på en marginaliserad grupp som sällan får ta plats i vare sig forskning eller media.
Kärlek på samma frekvens – därför väljer autister ofta varandra: Autistiska personer trivs ofta bra i sällskap med andra autister – men gäller samma sak kärleksrelationer? En svensk studie visar att autistiska individer i högre utsträckning blir tillsammans med varandra. Special Nest tittar närmare på det här fenomenet genom att intervjua autismforskaren Sven Bölte och psykologen Lisa Nordenstam.
Kamouflering av autistiska drag kan leda till ökad biologisk stress: Många autistiska personer uppgr att de måste dölja sina autistiska drag i neurotypiskt dominerade sammanhang. En unik studie från KIND i Stockholm visar att dessa strategier – ofta kallade maskering – är kopplade till långvarig biologisk stress.
10 skäl till att skolan skaver för elever med autism: Larmen går om att elever med autism mår dåligt i skolan och presterar under sin förmåga, inte sällan med högre frånvaro och lägre betyg som konsekvens. Vad är det med dagens skolor som gör att många elever med autism hamnar i kläm?
Han vill få företagen att se styrkorna med autism: Från fårbonde och filmproducent till vd för en digital marknadsföringsbyrå. Gunnar Barks karriär är lika brokig som imponerande. Efter att ha brottats med utmattning och missförstånd i kommunikationen fick han en värdefull förklaring när han diagnostiserades med autism. Han ser sina specialintressen och sitt hyperfokus som en stor tillgång i jobbet och uppmanar också företag att ta vara på potentialen hos autistiska medarbetare.
Nya synsätt på autisters sociala förmågor: Allt fler forskare slutar betrakta autisten som ett socialt svart får, i stället riktas uppmärksamheten mot de ömsesidiga problemen som ofta kan uppstå när autister och neurotypiker socialiserar och inte ”klickar” med varandra.
"Detta innebär autistisk utbrändhet": Autistic burnout, eller autistisk utbrändhet på svenska, är inte en formell diagnos. Ändå är det vanligt att just personer med autism någon gång i livet blir sjukskrivna på grund av stress och utmattning. Special Nest tittar närmare på fenomenet autistisk utbrändhet.
Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown: Många tror att barns ilska eller tystnad bara är trots eller ovilja, men för autistiska barn kan det vara reaktioner på stress.
Hon letar svaren om den autistiska hjärnan: Studier indikerar att den autistiska hjärnan skiljer sig från den neurotypiska, men hur är oklart. För Special Nest berättar Gina Griffioen-Järfalk, doktorand på Karolinska Institutet, om tre ledande hypoteser om den autistiska hjärnans unika egenskaper.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- "Jag är psykolog men hade inte hört talas om PDA tidigare"
- Unik forskning om skillnader beroende på diagnosålder vid autism
- Lästips: Autism och adhd hos äldre
- Så kan arbetslivet funka bättre för autistiska personer – enligt unika bolaget
- Klubbat och klart: Nationellt mobilförbud i skolan
- Gränslösa föräldrakontakter stressar lärare – ny studie
- Lista med lästips för dig som vill veta mer om autism