Ordning i klassrummet: Här är de nya reglerna

”Elever kastar sudd, pennor och böcker på varandra provocerat och oprovocerat i klassrummet. Elever kastar stolar öppet och mot varandra i klassrummet och i matsalen. Dagligen kallar eleverna varandra för fula ord och hotar att de ska slå ihjäl varandra. De jagar varandra i klassrummet och slår varandra. En elev var så ilsken på en annan elev som hon ville slå ihjäl vilket resulterade i att vi fick inrymma klassen. Eleven skrek, kallade barn och elever för fula ord, drog sönder allt på väggar och lampknappar, slog flera lärare hårt och försökte slita upp dörren till klassrummet.”

Så låter en anekdot från en mellanstadielärare ur rapporten Skolan som slagfält, som publicerades i fjol av fackförbundet Sveriges Lärare. ”Ordning i klassrummet” har i många år varit ett mantra från regeringen och under hösten 2026 trädde nya regler i kraft.

Mest uppmärksammat: Rikstäckande mobilförbud
Begreppet ”ordningsregler” har pensionerats, nu är det skolregler som gäller. I dessa skolregler står det också svart på vitt vilka konsekvenser ett regelbrott får.

– De flesta elever märker nog bara marginell skillnad.

Det säger Patrik Ribe, utredningschef på Sveriges Lärare. Han tar exemplet mobilförbud i skolan. Ett heltäckande förbud trädde i kraft i höstas, men i praktiken hade en majoritet av Sveriges skolor redan reglerat mobilanvändningen.

Undantag finns från denna nya regel, exempelvis elever med diabetes där mobilen är ett oumbärligt verktyg. I propositionen fick också behovet hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ett särskilt omnämnande. Forskningen är skral men prognosen är en måttlig effekt av mobilförbudet, men elever med adhd har nämnts som exempel på en grupp som kan gynnas av att distraktionen försvinner.

Här är de 10 viktigaste förändringarna när det gäller ordning i skolan:

1. Minskat pappersarbete. Skriftliga dokumentationer skrotas när det gäller kvarsittningar eller utvisningar från klassrummet. Läraren behöver dock fortfarande informera rektorn. Det ska tilläggas att många lärare luftat missnöje kring att rektorer inte stöttar lärarnas beslut.

2. Då behövs ingen muntlig varning. Om elevens olämpliga uppträdande innebär våld, hot eller kränkning ska läraren kunna utvisa eleven från klassrummet direkt, läraren behöver inte uppmana eleven att först ändra beteendet.

3. Äldre elever kan portas. Om andra disciplinära åtgärder inte är tillräckliga kan rektorn besluta att porta en högstadieelev eller gymnasieelev, vid hot mot personalens eller elevernas trygghet, studiero och säkerhet. Tidsgränsen är återstoden av terminen. Eleven och vårdnadshavare ska få yttra sig innan rektorn beslutar om detta så kallade nekade tillträdet till skolenheten. Eleven ska få fjärrundervisning och/eller distansundervisning.

4. Avstängningsperioder förlängs. En elev ska kunna bli avstängd vid fler tillfällen och under längre perioder. Tidigare låg gränsen på max en vecka vid två tillfällen per halvår. Nya gränsen är istället två veckor vid tre tillfällen per halvår.

5. Förlängd omplaceringstid. Elever kan omplaceras inom den egna skolan eller på annan skola, förut var gränsen fyra veckor men nu är det återstoden av terminen som gäller. Om beslutet fattas när terminsavslutet är nära får omplaceringen ske max fyra veckor in i nästa termin.

6. Obligatorisk läsning inför varje läsår. Elever och vårdnadshavare ska informeras om skolreglerna genom ett så kallat förväntansdokument, som rektorn ansvarar för. Där framgår konsekvenser vid regelbrott. Till årsskiftet 2026/2027 har Skolverket utlovat mallar för skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument.

7. Lärarens ansvar vid kränkningar. I stället för att skolpersonalen är skyldiga att anmäla kränkande behandling till rektorn, så blir skolpersonalen i vissa fall bara skyldiga att informera rektorn.

8. Noggrannare kontroll av brottsregister. Innan personal anställs i förskola eller skola så utökas registerkontrollen. Nu kommer fler brottstyper att ingå och även vissa punkter i misstankeregistret kontrolleras. Tidigare kunde utdraget vara max ett år gammalt, nu är gränsen ett halvår. Dessutom behövs färskt registerutdrag uppvisas om en person (mer än ett halvår senare) får ny tjänst hos samma arbetsgivare.

9. Förtydligade formuleringar i skollagen. När det gäller arbetet med trygghet och studiero fanns tidigare bara ett uttryckligt krav på att skolan ska jobba förebyggande, nu står det också att skolan ska verka upprätthållande. Rektor ansvarar för arbetet men huvudmannen säkerställer att arbetet bedrivs.

10. Akutskolor på entreprenad. Om en elev trots åtgärder fortsätter att hota, kränka, använda våld eller störa undervisningen, så kan eleven flyttas till en så kallad akutskola. Nytt är att akutskoleundervisningen av en grundskoleelev kan överlämnas på entreprenad.

”Riskerar att slå hårt mot elever med npf”
När förändringarna debatterades framgick en oro för att det smidigaste alternativet för läraren blir att köra ut en elev, i stället för att ta itu med underliggande problematik. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet ville ha kvar dokumentationskravet vid kvarsittningar och utvisningar.

– Den allra viktigaste åtgärden vore alltså att se till att skolorna kan anställa fler lärare och att klasstorlekarna minskar. Flera av de regeringsförslag som vi diskuterar här i dag riskerar att slå hårt mot elever med npf. Alla elever har inte samma förmåga att sitta still och vara tysta i ett klassrum, sa Isabell Mixter (V) under riksdagsdebatten den 27 maj 2026.

Bilden delas av en mellanstadielärare som medverkat i Sveriges Lärares rapport Skolan som slagfält: ”De elever i behov av särskilt stöd får ej det, vilket leder till ohälsa och utåtagerande”. En annan mellanstadielärare instämmer: ”Rektor snabb att använda disciplinära åtgärder men inte se vad det är som orsakar och arbeta kring grundproblemet som ofta grundar sig i att elev inte får det stöd den behöver eller bemöts på ett relationellt sätt”.

Vill åtgärda grundproblemen bakom stöket
Fackförbundet Sveriges Lärare välkomnar ändringarna.

– Det är rimligt med gemensamma skolregler, fungerande verktyg för tryggare undervisningsmiljö och tydliga konsekvenser, konstaterar Patrik Ribe.

Skärpningen av ordningsregler är dock sällan en hjärtefråga för landets lärare, andra åtgärder står högre på önskelistan.

– De bekymmer vi ser med trygghet och studiero kommer vi snarare åt genom att reglera elevgruppers storlek, få förutsättningar för särskilt stöd, och åtgärda bristande tillgång till elevhälsan. Det är sådant som spökar i grunden, säger Patrik Ribe.