Föräldrarnas utbildning spelar roll – även för elever med npf

Elever med adhd och autism har generellt lägre studieresultat än andra elever, och riksdagens rapport Skolgång och studieresultat för elever med NPF visar att skillnaderna är stora. Läsåret 2023/24 blev sex av tio elever med npf-diagnoser som autism och adhd behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, jämfört med nio av tio elever utan npf.

Men en npf-diagnos är inte den enda faktor som spelar roll. Rapporten visar ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och hur elever med npf klarar skolan. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto bättre tenderar elevernas studieresultat att vara. Rapporten visar också stora skillnader inom gruppen elever med npf.

– Man finner att föräldrarnas utbildningsnivå i ganska hög grad verkar kunna kompensera för de svårigheter som följer med att ha en npf-diagnos, samtidigt är resultaten generellt sett lägre för elever med npf jämfört med elever utan npf med jämförbar socioekonomisk bakgrund, säger Susan Ottosen, pressekreterare på Skolverket.

Skolan lyckas inte jämna ut skillnaderna
Att familjebakgrunden påverkar hur det går i skolan är ett problem som sträcker sig långt längre än till gruppen elever med npf. I Skolverkets lägesbedömning från våren 2026 beskrivs svensk skola som splittrad, med stora skillnader mellan hög- och lågpresterande elever. Elevernas socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur det går i skolan. Matematik är det ämne som flest elever får underkänt i, och är också det ämne där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten.

– Skolverket har i många olika sammanhang och över tid pekat på att skolväsendet inte tillräckligt kompenserar för elevers skilda förutsättningar, säger Susan Ottosen och fortsätter:

– Resultaten i riksdagens rapport understryker vikten av att skolor, huvudmän – och Skolverket – fortsätter arbeta för att ge alla barn och elever goda möjligheter till lärande.

Fyra av tio skolor bryter mönstret
Även om riksdagens rapport ger en tydlig bild av hur mönstret ser ut bland elever med npf, visar den samtidigt att föräldrarnas utbildningsnivå inte i sig avgör hur det går. När utredarna tittade på skolor där elever med npf når jämförelsevis goda resultat såg de att föräldrarna i genomsnitt hade högre utbildning, men på omkring fyra av tio av skolorna hade föräldrarna inte en hög utbildningsnivå i genomsnitt. Det talar, enligt rapporten, för att studieresultaten också hänger samman med hur skolorna organiserar undervisning och stöd.

– Det går att skapa undervisning som gör det möjligt att lyckas för elever med npf och samtidigt organisera stöd och uppföljning så att det blir uthålligt, säger Susan Ottosen.

Här är framgångsfaktorer
När utredarna tittade närmare på tre skolor med jämförelsevis goda resultat såg de flera gemensamma drag. Skolorna präglas av studiero, tydliga ramar i klassrummen och låg personalomsättning. De arbetar också för att göra undervisningen mer tillgänglig, upptäcka elevernas behov tidigt och följa upp det stöd som ges. Relationsskapande och positiv återkoppling lyfts också fram som viktigt för bland annat motivationen.

Resurser kan göra skillnad
En annan fråga är hur skolans resurser fördelas. Skolverket pekar på att mer resurser till skolor med större behov kan vara ett sätt att jämna ut skillnader. Myndigheten hänvisar till en utvärdering från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som visar att det är svårt och kostsamt, men inte omöjligt, att minska skillnader i studieresultat mellan huvudmän genom ytterligare kompensatorisk resursfördelning.

– Det finns stark evidens för att mer resurser i skolan generellt sett leder till bättre studieresultat, säger Susan Ottosen.